Vi för över vår blogg till en svensk sida!

Det har varit svårt för många att kommentera inläggen vi gör. Från och med nu kan du i st gå till


http://nyamobbningsbloggen.webblogg.se/


Ann och jag hoppas den ska fungera bättre. För gamla inlägg finns den här bloggen kvar./Ann och Cathrine

BEO har trappat upp antalet skadeståndskrav sedan årsskiftet!

Sedan Barn- och elevombudsmannen (BEO) vid årsskiftet 2008/2009 fått en ökad budget, har antalet stämningar mot skolor och kommuner också ökat. Bara under 2009 har BEO framställt 12 skadeståndskrav. Några av dessa har gjorts upp i godo, andra har det inte och därmed har BEO lämnat in många stämningsansökningar, varav nedantsående sex gjorts de senaste tre månaderna.

1 juni stämde BEO Örebro kommun på 199 800 kronor i skadestånd. En yngre pojke i en av kommunens skolor blev mobbad och hotad under en längre tid och fick bl.a. betala andra elever med leksaker för att ”få skydd”. BEO ansåg inte att skolan gjort tillräckligt för att hjälpa pojken, medan skolan och kommunen hävdade att de gjort allt de kunnat.

22 juni stämde BEO Vimmerby kommun till Kalmar tingsrätt på 285 000 kronor i skadestånd för att en pojke i flera år utsatts för allvarlig fysisk och psykisk mobbning. Varje dag fick pojken höra nedsättande kommentarer. De andra barnen spottade på honom och vid ett tillfälle dunkade de hans huvud i marken. Han fick också ta emot dödshot. BEO säger: ”Skadeståndet ska vara en kompensation för den utsatte eleven och sätta press på skolorna att arbeta förebyggande och agera kraftfullt när elever utsätts. Därför måste beloppen vara höga.”

25 juni stämde BEO Göteborgs kommun på 79 200 kronor för en gymnasieelev som fick höra nedsättande tillmälen under ett och ett halvt år. Andra elever pratade bakom ryggen på honom. Gymnasieskolan kände till vad som hänt, men åtgärderna riktade sig främst till den mobbade som fick samtalsstöd, vilket skulle öka hans sociala kompetens!

26 juni stämde BEO Eda kommun i västra Värmland på 5 000 kronor för en studierektor som tog tag i en ”stökig” elev och tryckte ned honom på en stol.

31 augusti stämde BEO Färgelanda kommun i sydvästra Dalsland på 134 000 kronor för att en skola inte gjort tillräckligt för en pojke i årskurs 2, som fått uppleva verbala och fysiska kränkningar under lång tid av en grupp elever. Trots att personalen på skolan kände till det som hänt, tog det flera månader innan en utredning påbörjades. De åtgärder som vidtogs var enligt BEO inte tillräckliga. Färgelanda kommun ansåg å sin sida inte att pojken utsatts för mobbning och att de kränkningar som förekommit inte varit kränkningar i lagens mening, samt att skolan gjort tillräckligt och vägrade därmed att betala skadestånd.

2 september stämde BEO Höganäs kommun på 50 000 kronor för att en pojke i förskoleklass blev tejpad över munnen för att hålla tyst under samlingen. Personalen ansåg att det var ett skämt, men pojken uppfattade inte detta utan kände sig kränkt.

Det blir intressant att se vad som händer i kommande rättegångar!

”Det är oacceptabelt att barn dag efter dag utsätts utan att vuxna agerar”, kommenterar BEO Lars Arrhenius! /Ann

Dan Olweus pågående forskning kring mobbningsbeteenden

På mobbningskonferensen i juni i Helsingborg berättade Dan Olweus om sin forskning bland 5000 elever i år 3- 6 i Norge.

Dan Olweus har tittat på följande, (från vänster till höger på bilden): regelbrott, vandalism, stöld, oppositionellt beteende. Problem med uppmärksamhet, alkohol mm, empati och popularitet. Ångets/oro och negativ självbild. Han beskriver vanliga mobbare, mobbare med ADHD och mobbade i förhållande till elever utan problem. Här är några tänkvärda slutsatser:

Både mobbare med ADHD och mobbare utan ADHD lider av uppmärksamhetsproblem.

Till skillnad från ”vanliga” mobbare har ADHD-mobbare inte problem med alkohol mm. ADHD-mobbarnas förmåga till empati är ganska låg liksom deras självbild är låg. De är inte populära bland kamraterna. Dessutom lider de, till skillnad från ”vanliga” mobbare, mer av ångest/oro. Dan Olweus menar att ångest kan ha en skyddande effekt mot att bli mobbare.

Inte förvånande visar det sig att även de mobbade har en hög nivå av ångest och oro. De är inte heller "populära" bland sina kamrater.

Enligt Dan minskar ADHD med åldern. Han menar att det är svårt att förutsäga vilka som kommer få ADHD och att det är en instabil diagnos./Ann och Cathrine

"Berätta?" - kopiera, förstora, rollspela kring kortet

Rollspel utan förslag på lösningar

· Berätta eller… skvallra? På vilka sätt kan det kännas jobbigt att berätta att man känner sig mobbad?
· Vem skulle du våga berätta för: lärare, kompis, mamma/pappa, någon annan?

Dela ut roller och spela upp.
Prata om hur det kändes för de olika rollfigurerna

Rollspel där ni själva kommer med förslag på lösning
Gör en scen, där du berättar för olika personer att du är mobbad.
Dela ut roller. Testa olika lösningar. Hur kändes det för rollfigurerna?

Diskutera hur det kändes för de olika rollpersonerna.
Var det tryggt, kändes det rättvist, effektivt, möjligt att genomföra?

Kom det upp bra förslag som ni kan använda på skolan?

Hur påverkas ungdomar av att delta i kamsporter?

På konferensen om mobbning i Helsingborg i somras berättade Dan Olweus om ny forskning (i Norge) som handlar om kamsporter och mobbning. Här kommer ett sammandrag:

Forskningen omfattade 1000 elever i år 4 – 6. Studien pågick i 2 år. Sporterna är boxning, brottning, viktlyftning, kickboxning, karate/judo/taekwondo.

Den grupp som inte deltog i ngn kamsport visade ingen ökad mobbning under studiens gång.

De som deltog i kamsporter från början visade på en brant stigande mobbningskurva.

De som inte deltog från början utan först efter ett tag, blev mer mobbningsbenägna.

Slutligen, de som upphörde med kampsport, visade sig därefter minska sin mobbning.

De som bara deltog i asiatiska kampsporter hade en något ökad mobbningsfrekvens. Trolig orsak är den strikta atmosfären och de regler som där förekommer./Cathrine

Enligt Dan Olweus finns det en selektionseffekt dvs. man söker sig till kampsporten. Vad som påverkar eleverna i negativ riktning är dels att de lär sig aggressiva tekniker, dels att kampsporters miljöer och atmosfären präglas av tuffhet.

Verksamma komponenter i klassrummet - Dan Olweus forskning från Bergen

Vid konferensen i Helsingborg i somras berättade Dan Olweus om sin egen forskning om vilka komponenter som fungerar bäst i klassrummet. Forskningen ligger några år tillbaka i tiden men är fortfarande giltig. Här är ett kort referat!

Först och främst måste klassrumskomponenterna användas systematiskt. Olweus fann att de viktigaste komponenterna för att minska mobbning (antalet mobbare/antalet utsatta) var, i nu nämnd ordning: klassregler, rollspel och klassråd.

Minskningen var mer betydelsefull i de lägre klasserna än i de på högstadiet. Förklaringar kan vara att man i högstadiet använde färre tekniker och att införandet inte var så väl skött. Dessutom, när ungdomar kommer upp i puberteten, blir de mer oppositionella och mindre mottagliga för påverkan. Mobbningen är också mer fixerad i de högre årskurserna.

Eventuellt är det mindre mobbning i 7 – 9 skolor än i F – 9.

Semestertips!

Så här mitt i semestertider kan jag tipsa om italienska polisens hemsida, Polizia di Stato.

Jag ville veta vad man rekommenderar oss som som reser i Italien och använder kort i st för reda pengar. Allt för att undvika skimming och andra otrevligheter. Då hittade jag en hel sida om "Bullismo".

Där beskrivs vad mobbning är, vilka kännetecken en mobbare har, bystanders funktion och mycket annat matnyttigt.

Något för vår svenska polis att ta efter kanske?/Cathrine

Problem med kommentarer?

Ja - vi måste förbättra sidan så att man lättare kan kommentera.

Hur som helst - en av debattörerna på GP, Agneta Granberg (M) har via gamla hederliga mailpost kommenterat vår senaste artikel. Jag har lagt in den under 9 juli./Cathrine

Göteborgspolitiker debatterar bl a mobbning i stor artikel i GP

"Skolk och mobbning är angelägna frågor att komma till rätta med. De skiljer ut sig genom att de signalerar att något inte stämmer. I Göteborg vet man inte hur det står till med vare sig skolk eller mobbning i grundskolan. Någon kommunövergripande information finns inte.

Ovetenskapligt mobbningsarbete: Göteborg ställer inte ens krav på att skolorna ska använda sig av forskningsbaserade metoder. Ann Lundgren (S), ansvarig för skolan, väntar på en "palett av metoder" och vill inte anta vårt förslag att kartlägga förekomsten av mobbning."

Detta, bland annat, skriver fyra göteborgspolitiker (KD, M och FP) i Göteborgsposten den 4 juli.

Nu kanske inte läget är så illa i Göteborg. Här pågår sedan flera år ett arbete med att införa Olweus-metoden. Jag har tagit del av två viktiga rapporter från PrevU.

I PrevU Rapport 2009:01 presenteras en kartläggning av hur mobbning, skolk, missbruk, kriminalitet ser ut i Göteborg. Resultaten visar bland annat att det finns ett statistiskt samband mellan mobbning och andra riskbeteenden. Det gäller i synnerhet den grupp elever som utsätter andra för mobbning.

Upplysningar om undersökningen lämnas av projektledare Peter Molin, 031-367 93 30. Det går också bra att skicka e-post till peter.molin@socialresurs.goteborg.se

I PrevU Rapport 2009:03 presenteras en undersökning som endast fokuserar mobbning. I förordet kan man läsa:

"Elever från 18 skolor i Göteborg deltog under våren 2008 i Olweus elevenkätsundersökning och svarade på frågor om mobbning i skolan. Det handlar om sammantaget ca 3600 elever från årskurs 3–9 på skolor i 11 stadsdelar i Göteborg. Rapporten kan dock inte sägas utgöra en kommunrepresentativ bild av mobbningen i Göteborgs skolor."

Så det görs visst ett bra arbete kring frågor kring mobbning, skolk och annat antisocialt beteende i Göteborg. Men kanske borde politikerna i Göteborg göra som de i Helsingborg och införa ett heltäckande antimobbningsarbete i stadens alla skolor!

När det gäller frågor kring det mobbningsförebyggande arbetet kan man kontakta Göran Englund, lärare och utbildningskonsulent på PrevU. Tel: 031-367 92 69. E-post: goran.englund@socialresurs.goteborg.se. /ch

Skolverkets rapport "På tal om mobbning" visar på okunnighet om var forskningen står idag - fortsättning på tidigare inlägg

Jag kommer här att uppehålla mig kring frågan om psykologin kontra sociologin och som författarna till rapporten gång efter annan lyfter fram.

"Nästan all forskning om mobbning utgår ifrån ett individualpsykologiskt (min fetstil)perspektiv. En central forskningsinriktning (här menar man uppenbarligen Olweus forskning) har gått ut på att finna psykologiska egenskaper, så kallade personlighetsdrag, hos mobbarna. Mobbning avgränsas därigenom till beteende och handlingar som sker mellan enskilda individer. Ett argument för detta perspektiv, som författarna till Skolan – en arena för mobbning (2002) pekar på, är att det kan upplevas lättare att åtgärda problemet om åtgärder riktas mot enskilda individer i stället för okända medlemmar av en grupp eller mobb och/eller sociala mönster och strukturer som skulle kunna vara orsaker till mobbning.I ett färre antal forskningsstudier sätts mobbningen in i ett större strukturellt sammanhang osv."

I det mest beforskade programmet mot mobbning, Olweus, tas frågan upp om aggressivitetens uppkomst och betydelse. En auktoritär och kärlekslös fostran parad med problematiskt temperament kan skapa en mobbare och en anti-social person, menar Olweus. Dessa forskningsfynd är han inte ensam om. Detta har under många år varit en självklar kunskap och beskrivs i olika läroböcker på universitetsnivå. Se t ex Klinisk barnpsykologi (Natur och kultur, 2003) s 259 , Risk och prognos i socialt arbete med barn (Gothia, 2005) s. 124.

Det stämmer inte heller attt ex Olweus program går in för att bara åtgärda problemen på individuell nivå. Tvärtom, det verkar på både skol-, grupp- och individnivå.

Vad gäller den forskning som grundar sig på en mer sociologisk syn på mobbning finns väldigt lite att säga. Skolverket har inte lyft fram något program som vilar på en sådan forskningsyn.

Dan Olweus (somär den om någon som borde veta!) skrev i en artikel 2004:

"Såvitt jag känner till har forskning med en sådan sociologisk orientering hittills inte gett några nämvärda empiriska bidrag över huvud till förståelse av och effektiv bekämpning av mobbningsproblematiken."

"Den forskning som ligger till grund för programmet är många år gammal." skriver författarna på s. 142, något som tydligen ska uppfattas som negativt. Själv tror jag att gammal forskning som replikeras och bekräftas är något mycket värdefullt./Cathrine

Om Skolverkets senaste rapport

Skolverkets nya rapport om mobbning, På tal om mobbning presenteras på verkets hemsida tillsammans med en intervju med Peter Östlund, projektledare.Den som hade hoppats på klargöranden och intressanta fakta kring ämnet blir nog besvikna. Bland mina invändningar mot rapporten finns bl a följande

- okunnighet om vad aktuell forskning (och då inte bara om mobbning!) säger.

- de fyra författarna presenteras som experter på mobbning - en klar överdrift om man läser om deras bakgrund och deras texter. De har magra kunskaper jämfört med andra som forskat om mobbning internationellt.

- på sina håll, slarvigt och oärligt redovisade forskningsresultat.

- oförmåga att se vad medicin och psykologi kan bidra med till det pedagogiska fältet. Man uttrycker oro för vad dessa vetenskaper "ställer till med" och ställer dem i motsatsförhållande till pedagogiken.

- egna värderingar läggs in i texten - både öppet och dolt.

Men inget verkar särskilt nytt under solen. Vid en föreläsning med Olweus ( Helsingborg den 16 juni i år) fick vi en artikel han skrev 2004. Redan då bemötte Olweus i stort sett samma argument. Återkommer om det.

Jag kommer framöver gå igenom Skolverkets rapport mer i detalj. /Cathrine

BEO stämmer Vimmerby på 285 000 kronor

"Men kommunen tycker att de gjort tillräckligt och bestrider skadeståndet. Därför stämmer BEO kommunen i Kalmar tingsrätt.

- I det här fallet är det en pojke som under lång tid varit utsatt för mycket allvarliga kränkningar. Skadeståndet ska vara en kompensation för den utsatta eleven och sätta press på skolorna att arbeta förebyggande och agera kraftfullt när elever utsätts (min kursiveringl). Därför måste beloppen vara höga, säger barn- och elevombudet Lars Arrhenius."

Skolverket, å sin sida avslutar sin senaste rapport om mobbning med orden:

"Marknaden för den här formen av metoder har växt explosionsartat under de senaste tiotal åren.Vi kan i dag räkna till ett otal program med liknande syften som skolor och kommuner har att ta ställning till, värdera och bedöma. Eftersom programmen är mer eller mindre kostnads- och resurskrävande (min kursivering) är det inga enkla val som skolor ställs inför."

Men det finns idag inte ett otal program mot mobbning! Skolverket har i sin egen rapport bara nämnt tre med uttryckt syfte att bekämpa mobbning (Olweus, Farstamodellen, Friends). Dessutom har de funnits länge (Olweus och Farstametoden i ca 25 år och Friends i 12). I Sverige har inga nya program mot mobbning tillkommit under de senaste tiotal åren. Skolverket verkar inte särskilt noga med vissa "detaljer" i sina rapporter.

Och - om vi nu bortser från om de redovisade programen är effektiva eller ej - så ligger prislapparna inte i närheten av de skadestånd som BEO nu - med all rätt -börjar kräva!/Cathrine

Ang Nabils kommentar* om 11-åringen som blev mobbad

Läs vidare i Arbetarbladet om 11-åringen i Ockelbo som har "livvakt", betald av föräldrarna, för att slippa mobbning:

"Sylvia Bergroth är rektor på Gäverängeskolan och hon känner till bekymren.
– Det blev en kontrovers förra veckan med lite för många inblandade och så. Vi jobbar för att reda ut det så gott det går. Hon betonar att skolan tagit till flera åtgärder för att lösa problemen som finns på skolan.
– På fredag kommer till exempel Marcus Gabrielsens föräldrar hit för att prata med barnen och vi hoppas att det kan ge någon effekt. Och på onsdag ska vi ha ett möte med elevstöd och socialtjänsten för att försöka ta tag i problemen."

Men det är faktiskt skolans ansvar att stoppa och förebygga mobbning - inte den mobbades föräldrar eller socialtjänsten. Hur okunnig och tafatt får en skola vara? Det är hög tid för alla svenska skolor att införa effektiva metoder mot mobbning./Cathrine


*Se Nabils kommentar till Anns blog den 2 juni.

Ny rapport om mobbning i 18 Göteborgsskolor!

I torsdags (28 maj) arrangerades i Göteborg ett seminarium om mobbning med föreläsare från hela Norden, däribland Dan Olweus från Bergen i Norge. Göteborg Stad har ”En skola fri från mobbning” som prioriterat mål år 2009 och till hösten kommer ett 20-tal skolor använda sig av Olweusmetoden, säger utbildningskonsulent Göran Englund.

På seminariet presenterades två nya rapporter från PrevU, dvs Preventions-och utvecklingsenheten vid Göteborgs Stad: ”Om mobbning” och ”Om riskbeteende och mobbning”.  

 I rapporten ”Om mobbning” presenteras resultat från Olweus enkätundersökning i årskurserna 3- 9 i 18 skolor i Göteborg . Sammanlagt 3600 elever deltog vårterminen 2008 i undersökningen och resultatet har jämförts med två liknande undersökningar från andra kommuner i Sverige. Sammanställningen är gjord av psykolog Reidar Thyholdt från Olweus International i Bergen och Göran Englund PrevU i Göteborg.

 Mer än var tionde mellanstadieelev mobbas i Göteborg enligt rapporten! Drygt 11% eller 239 elever var mobbade – ungefär lika många flickor som pojkar. På högstadiet var motsvarande procent 6,6% eller 97 mobbade elever. Här var det många fler pojkar än flickor.  50% av mobbningen sker i elevernas egna klasser och har pågått under mer än ett år! Dessutom framgår att nära 45% av pojkarna på högstadiet inte berättat om det för någon utomstående och 40% av de äldre pojkarna säger sig kunna mobba en elev de inte tycker om! Göran Englund säger till SVT Play: ”Barnen känner sig svikna av de vuxna”!

Det intressanta är att undersökningen tar död på uppfattningen att nätmobbning är det största problemet! Av rapporten framgår att verbal, vanlig traditionell mobbning i skolan är fortfarande det allra vanligaste!

I rapporten ”Om riskbeteende och mobbning” har man tittat på sambandet mellan mobbning och skolk- alkolholdrickande och narkotikamissbruk. Undersökningen är hämtad från Göteborgs Stads drogundersökning 2007, då 7400 elever i år 9 och gymnasiets åk 2 besvarade enkäten. Inte förvånande visar resultatet att skolk, alkoholkonsumtion och användande av narkotika förekommer oftare bland mobbade och mobbande elever.

Kommunalrådet i Göteborg Ann Lundgren (s) säger till SVT Västnytt: ” Vi måste se till att våra barn är trygga i skolan från allra första början och ha nolltolerans mot mobbning och kränkningar!” /Ann

  

Hur kan man i skolan få de medagerande att agera rätt vid mobbning?

I den engelska forskningen om mobbning och kränkningar har man sedan länge uppmärksammat ”the bystanders”, dvs de medagerandes viktiga roll mer än vad som gjorts i Sverige.

Trots att den som bara tittar på när ett övergrepp mot ett annat barn äger rum, är hon eller han medagerande till det som sker. De flesta av oss har varit åskådare och förklarat det med att vi inte vill bli inblandade, att vi inte känner personerna, att vi inte vill bli skadade osv. Men ”bystanders” är inte passiva; det finns många olika roller bland dem och de bidrar definitivt till det som äger rum. Utan sina medagerande saknar mobbaren den uppmärksamhet hon/han vill ha!

Dan Olweus, den framstående psykologen i Bergen, började forska kring detta redan på 60-talet och har beskrivit rollerna i en ”mobbningsring”, vilken är en viktig del av hans program för att få elever och vuxna att förstå mekanismerna bakom mobbning, se sin egen roll och börja ta sitt ansvar.

Smith & Sharpe i England beskrev redan 1994 ”the power of the group”, dvs grupptryckets betydelse vid mobbning och i slutet av 90-talet började forskare mer detaljerat titta på vilka olika roller individerna i dessa grupper har. I Canada fann man i flera studier (1997 och 1999) bla att:

• 55% av de medagerande förstärkte mobbningen
• bland de medagerande fanns lika många flickor som pojkar
• i 75% av fallen lyckades kamrater som ingrep få slut på mobbningen

I Finland konstaterade C. Salmivalli i slutet av 90-talet att de flesta eleverna i en klass är medagerande vid en mobbningssituation. De känner mycket väl till vad som pågår och deltar ibland själva direkt eller indirekt. Vilka roller har de medagerande?

* assistenten som hjälper mobbaren, trycker ned offret, håller upp dörrar, mobbar verbalt osv

* förstärkaren som inte deltar aktivt, men skrattar med, gör gester osv

* det tysta medgivandet, den som låter mobbningen fortsätta med attityden ”jag står utanför”

* försvararen som visar medkänsla, tröstar offret och som försöker stoppa övergreppet

Det behövs en strategi på varje skola för att ändra dessa beteenden och det kan ta tid men är nödvändigt! 

På varje skola måste man arbeta förebyggande mot mobbning och utbilda personal och elever i empatisk riktning, så de blir medvetna om vilka roller de får och hur man istället bör agera. Det ska finnas klara regler vad som är ett accepterat beteende på skolan och beslut om vad som händer när man upptäcker och utreder en mobbningssituation.  Föräldrarna ska självklart alltid vara informerade. /Ann

Operatori amici - peer support - kamratstodjare

Jag bloggar fran Italien - sa glom alla punkter och cirklar over vissa bokstaver!

I Cambridge-/Farrington-rapporten framkom att peer support var en viktig och hjalpsam ingrediens vid mobbning. Det byggde bl a pa italiensk praktik och forskning, prof. Ersilia Menesini vid unversitet i Florens. Vi traffades i Viareggio idag och lunchade en bit pizza medan hon berattade om sitt program.

Forst och framst framholl hon att hennes program ar ett helt skolprogram och inbegriper arbete med hela skolan, foraldrar samt det hon kallar for "operatori amici".

Intressant att veta ar att man arbetar med klassen forst - brainstorming, diskussion kring mobbningsbegreppet mm - sedan valjs ett antal (3-4 st) kamratstodjare. De far 1-2 dagars utbildning med traning av kanslor, rollspel osv. Klassen ger dem sedan uppdrag mot mobbning att jobba med. Efter ett tag byts dessa kamratstodjare ut och nya elever far utbildning och far jobba med klimatet i klassen. Osv. Nagra utvalda larare haller i processen och stodet till dessa "operatori amici" och traffar dem regelbundet.

Vad galler de "besvarliga" elever som valjs till operatori amici har Ersilia tanken att det behovs kanske 3-4 stabila elever kring varje besvarlig (ev mobbare) elev. Men att aven de besvarliga eleverna ska in i arbetet.

Ersilia har annu inte last Farrington-rapporten men trodde att eftersom det mesta hon skriver ar pa italienska sa har bara hennes engelska rapporter "kommit med". Problemet, sager Ersilia, ar att hon maste skriva for en italiensk publik (det finns 60 milj italienare). Och den laser inte engelska, inte ens hennes egna studenter pa universitetet klarar det sarskilt bra!

Operatori verkar inte vara en quick-fix!/Cathrine

Peer-support i ett internationellt perspektiv

Kommer ni ihåg Brås stora rapport om mobbning? Peer support framhålls där som en av flera framgångsrika komponenter i arbetet mot mobbning.

Peer Support Network heter en nätbaserad tidning som publicerar artiklar i ämnet. Här är några slutsatser från en av deras senaste artikl ar(Peer Support: A Strategy to Help Bystanders Challenge School Bullying):

Förutom fördelar som förbättrad kommunikation, bättre självkänsla hos de eleverna som utbildas så skriver man att:

”It is also essential to acknowledge that in some very violent settings it may be impossible for peer supporters to have much impact (Cowie and Olafsson, 2000).”

M a o, i vissa våldsamma situationer så kan det vara omöjligt för de stödjande kamraterna att kunna inverka.

Man hänvisar även till en studie av Naylor and Cowie (1999):

.”They found that, while peer support systems do not always reduce the incidence of bullying, they can be an effective preventative measure. Above all, they reduce the negative impact of bullying on victims and make it more acceptable for them to report it.”

Enligt studien verkar mobbningen inte minska med stödjande kamrater. Däremot minskade de negativa konsekvenserna för de mobbade som fick lättare att rapportera övergreppen.

Enligt artikeln finns många positiva effekter av att utbilda stödjande kamrater i skolorna. Mobbningen verkar däremot inte bli påverkad. I en italiensk studie presenterad på samma hemsida, nämns att de utbildade eleverna inte orkade med sitt engagemang någon längre tid utan måste bytas ut efter ett tag.

En slutsats är att kamratstödjare är bra på många sätt om de utbildas rätt och får fortsatt stöd från vuxna i skolan. Däremot finns det inte så mycket stöd i artikeln för att ” peer support” ensamt skulle reducera mobbningen. Min kvalificerade gissning är att det krävs mer än så. T ex att alla vuxna i skolan involveras långsiktigt och att insatser görs på individ-, klass- och skolnivå. Och glöm inte föräldrarna! /Cathrine

stick2gether - say no2bullying

är en bra engelsk antimobbningssida. Leta så hittar du bra övningar för dina elever. Allt på engelska./Cathrine

Trumpetare på jazzklubb blev framgångsrik mobbningsforskare!

När han var 17 år vann Dan Olweus solistpris på Nalen*. Sedan erbjöds han att turnera i en jazzorkester. Det tackade han nej till – något vi är väldigt tacksamma för!

I Lärarförbundets tidskrift Pedagogiska Magasinet nr 2 2009  finns en stor intervju med Dan Olweus. Han tar där död på ryktet om att hans program mot mobbning är individinriktat.

”Faktorer som ledarskapets och gruppmekanismernas betydelse är centrala i programmet. Men ledande skol- och myndighetspersoner tycker att jag fått en alltför dominerande ställning”.

Att en person på Skolverket säger att Dan Olweus ställning som ’guru’ hämmar svensk forskning bemöter han bla med att

”…guru, ja jag har hållit på länge…Jag tror inte att man gillar att jag säger att de vuxna ska vara auktoriteter i skolan”.

Läs hela artikeln här!/Cathrine

*För den som undrar så var Nalen från mitten av 30-talet till slutet av 60-talet Stockholms, kanske Sveriges, hetaste nöjespalats. Här uppträdde alla dåtidens stora artister. /Cathrine

BEO kräver mer av södertäljeskola än bara spridda åtgärder.

Utred mobbningssituationen ordentligt och vidta kraftfulla, systematiska och långsiktiga åtgärder! Det är vad Barn- och elevombudet i april krävde att Stålhamraskolan i Södertälje skulle ha gjort för att få stopp på situationen.

Bakgrunden är att en pojke blev utsatt för långvarig mobbning utan att skolan lyckades förhindra kränkningarna. Till slut flyttade familjen och mobbningen upphörde automatiskt. Nu kräver BEO 160 000 kronor i skadestånd.

När jag läser BEO:s krav på Södertälje kommun går det upp ett liljeholmens för mig:

Akuta insatser vid mobbning kan väl aldrig göra någon skillnad! Man måste ha ett system för att utreda, åtgärda, följa upp! Och det ska vara ett långsiktigt system som ser till helheten (på både individ-, klassrums- och skolnivå.).

På Gotland bad skolan som fälldes för mobbning att BEO skulle vägleda dem. Varför frågade man inte den egna kommunen eller Skolverket om hjälp?

Skolverket har fått 40 miljoner för att jobba mot mobbning. Man erbjuder bl a kurser som ger kunskap om forskning och olika antimobbningsprogram. Men när kommer den konkreta vägledningen? Och hur ser kommunerna på sitt ansvar? Vi har nu i två år haft en lag som tvingar alla skolor att arbeta mot mobbning. Ändå uppger Skolinspektionen att 9 av 10 skolor brister i sina Likabehandlingsplaner.

Det verkar som det bara är skolinspektionen med BEO som gör aktiva och konkreta insatser för att förbättra elevernas arbetsmiljö.

Som det är nu så får nog skolorna själva göra sina planer. Jag vet att tex Rödabergsskolan i Stockholm, inspirerad av att man håller på införa Olweusprogrammet, har arbetat fram konkreta åtgärdsplaner.

Det vore intressant att ta del av flera skolors åtgärdsplaner mot mobbning. Välkomna att berätta hur ni arbetar och dela med er till kollegor ute i landet! /Catherine

Ungas kontakter med BRIS via internet ökar

Årets rapport från organisationen BRIS , som presenterades dagen före Valborg - ”Barnen, BRIS och it ” - är den 3:e rapporten från det EU-finansierade projektet ”Det unga Internet”. Projektet drivs av Medierådet i samarbete med BRIS. Syftet är att öka vuxnas kunskap om barn och ungdomars vardag på internet, datorer och mobiler.

BRIS hade under 2008 över 40 000 webbaserade kontakter med barn och ungdomar. Kontakterna skedde via mejl, chatt och BRIS Forum (diskussionsforum, plats att publicera dikter, mfl ställen) med vuxna utbildade sk jourare från BRIS. Dessutom finns en sökmotor- Röda Sidorna- där unga snabbt kan få information om den hjälp som finns där de bor.

I rapporten redovisas resultaten uppdelade efter ämnesområden; Kärleks- och kamratrelationer, Kränkningar, hot och övergrepp, Sexuellt relaterat, Psykisk ohälsa, Hantering och användning av IT och Annat.

Årets rapport redovisar betydligt fler it -relaterade kontakter än tidigare år. Ägare och ansvariga för sajter måste enligt BRIS ta ett större ansvar för att minska barn och ungdomars utsatthet på nätet. Ägarna kallar sig ofta för den nya tidens fritidsgårdar, men då måste de också se till att ungdomarna inte är destruktiva mot varandra. Föräldrarna måste lära sig att lyssna och inte ge så många pekpinnar och de måste visa respekt! Internet är för barnen oftast en andhämtningspaus. Men en avigsida finns också, då användningen av internet kan ge upphov till stress.

Inför framtiden menar Thomas Jonsland på BRIS att det helt öppna chattandet alltmer kommer att ersättas av ”nischer”, där barn och ungdomar får kontakt med en viss, trygg grupp. Rollspelen blir troligen också allt viktigare. Till sist konstaterar BRIS att hittills har man mest sökt svar på hur barn och unga använder internet. Det börjar nu bli dags att försöka ta reda på mer om varför de gör det! /Ann

Lek och lär!

Nu har jag hamnat i lekvrån medan Ann skriver de tunga inläggen!

Men det är lärorikt att surfa - här är en engelsk sida mot mobbning. Om du klickar i vår vänstra kolumn så kan du och dina elever göra egna anti-mobbningsaffischer. BullyingUK är inte programbaserat men verkar mycket bra./Cathrine

Barn- och elevombudet på besök hos Dan Olweus i Bergen!

På BEO:s blogg kan man läsa att Lars Arrhenius i förra veckan besökte Bergen i Norge. Där träffade han psykologiprofessor Dan Olweus, som i över 30 års tid forskat om skolmobbning och gjort undersökningar där mer än 40 000 elever deltagit under cirka 25 års tid. Dan Olweus kanske mest är känd för sitt antimobbnings-program som idag används över hela världen och på mer än 100 skolor i Sverige.

Lars Arrhenius ansåg att det mest intressanta med programmet var att
1) skolans hela personal får en gemensam hållning i mobbningsfrågor
2) mobbningsoffren, enligt Olweus forskning, sällan är aggressiva, retsamma eller provocerande mot sin omgivning

BEO gjorde också studiebesök på Landro skola utanför Bergen som infört Olweus-programmet och fann att
- alla vuxna var starkt engagerade i arbetet mot mobbning
- rektor prioriterade mobbningen och såg till att det fanns utrymme för personalen att arbeta med frågan
- eleverna var delaktiga
- arbetet mot mobbning var en lika naturlig del av verksamheten som matte

Det låter bra! Varför tar inte fler skolor reda på mer om Olweusprogrammet!

Vad vi förstått så är det många svenska organisationer, förutom BEO, som framhåller just Olweusprogrammet. Utöver BEO så även Centrum för folkhälsa i Stockholm(KI), BRIS och Folkhälsoinstitutet. Egentligen är det bara Skolverket som inte uttryckt sig positivt. Detta är något som vi undrar mycket över. Kanske tycker Skolverket att programmet är för ambitiöst? /Ann

"Osynlig" - månadens kort.

Fundera i klassen på hur det kan kännas under skollunchen. Är man alltid välkommen att sitta bredvid de andra? Syns man inte eftersom "alla" verkar se rakt igenom en!

Använd frågorna för att komma igång med diskussionerna. Hur kan man göra stämningen trevligare i matsalen? Ni har säkert massor med förslag!/Cathrine

Vem går rastvakt på den virtuella skolgården?

Hundratusentals svenska barn och ungdomar chattar, mejlar och sms:ar på nätet varje dag! Friends undersökning bland 10-19-åringar hösten 2006 visade att 35% blev ibland eller ofta utsatta för kränkningar , dvs brott i form av förolämpningar och olaga hot på nätet. De vanligaste formerna skedde via chatt, e-mail, sms och msn.

Få vuxna vet vad barnen gör på nätet! ”Att släppa barnen fria på Internet är att göra dem en björntjänst” säger Per Hellqvist, ombudsman på Riksförbundet Hem och Skola och säkerhetsexpert på företaget Symantec. En jämförelse gjordes mellan 12 länder, där Sverige skiljde sig från övriga länder en hel del. De svenska ungdomarna umgås mycket mer med sina kompisar på nätet - 8,7 timmar per vecka jämfört med snittet på 5,7 timmar. Över hälften av de svenska föräldrarna uppgav att deras barn använder Internet hos en kompis, medan snittet totalt var 22% och nästan 40% av de svenska barnen uppgav att de inte hade några regler hemma för hur de använder Internet. I Australien, Tyskland och England sade omkring 85% av föräldrarna att de har koll på vad barnen gör på nätet. Svenska föräldrar hade dock kommit på sina barn med oacceptabla aktiviteter i högre grad än övriga länder. Allt detta enligt Sveriges Radio P4 Kalmar 2009-03-18 .

Det finns inget som säger att kränkningarna på nätet har bromsats upp trots alla goda krafter och text och bilder ligger kvar i evinnerliga tider. 22-åriga Veronica Skrimsjö berättade för Aftonbladet i april i år att åtta år senare ligger den kränkande texten kvar. ”Varje gång jag ser den känner jag mig liten och utsatt igen”, säger hon. När hon var fjorton upptäckte hon hatbrevet på en klasskompis sida i communityn Skunk, där det stod ”brinn i helvetet jävla subba”. Veronica kontaktade polis och Spray flera gånger men ingenting hände. (Aftonbladet skriver i en fotnot att efter reportaget fick Veronica en ursäkt av Spray och texten togs bort!)

I SvD skrev man i januari om att två mellanstadieelever blivit polisanmälda efter att ha gjort grova påhopp på sin blogg mot skolkamrater och lärare; bloggen är nu borttagen. Bosse Norgren på rikskriminalens IT-enhet säger att nätmobbning är särskilt vanligt bland flickor på mellan- och högstadiet. ”Det är ett stort problem och det finns ett stort mörkertal”, säger Bosse. Han tipsar om att vara närvarande när barnen surfar på Internet och att polisanmäla. Statens Medieråd beskriver hur man beter sig vid mobbning på nätet: svara inte på meddelanden, spara meddelandet som bevis, rapportera till någon du litar på, blockera avsändaren. Om du tror det är olagligt anmäl till polisen. Använd ex. BRIS hjälptelefon 0200-230 230.

Skolorna har inte koll på hur de ska utbilda lärare och elever om etik och säkerhet på nätet! Skolverket publicerade i april 2009 sin IT-undersökning, där man fann att endast en femtedel av Sveriges grundskolepersonal hade fått grundläggande utbildning i etik och källkritik. Likaså fann man att endast en sjättedel av lärarna arbetade med att främja god etik på nätet och att förebygga olika former av digitala kränkningar.

Har du blivit kränkt på nätet? Skriv och berätta? Hur försöker du som förälder hålla koll på barnens nätanvändning?

Läs mer om mobbning på nätet: http://www.friends.se/; http://www.surfalugnt.se/; http://www.bris.se/; http://www.skyddadittbarn.nu/; http://www.medieradet.se/. Läs också boken ”Skydda ditt barn på Internet” av Dag Öhrlund och Per Hellqvist (http://www.adlibris.com/ 99 kr) /Ann

"Kompisstödjare är bra, sålänge det fungerar som det ska."

"Som det varit för mig har det funkat bra tills man kommer upp lite i klasser och blir äldre" skriver Frida som läst Anns inlägg om Kompisstödjare den 7 april.

Läs Fridas kommentar till inlägget 7 april, om kamratstödjare. Vad behövs för att systemet med Kompisstödjare ska funka? Hur känns det att väljas till Kompisstödjare - blev du också stolt och glad som Frida? Fick du bra hjälp av de vuxna på skolan? Vilka erfarenheter har du? /Cathrine

Intressant konferens om mobbning i Helsingborg 15 - 16 juni 2009

- Träffa Dan Olweus med forskare och medarbetare från Bergen i Norge.

- Lyssna på brottsförebyggaren Jan Landström, Barn- och elevombusdmannen Lars Arrhenius samt internationella mobbningsforskare.

- Möt Olweusinstruktörerna från Kunskapsstaden Helsingborg som arbetar för nolltolerans mot mobbning i skolan.

Skynda dig och anmäl dig här!/Ann och Cathrine

Disciplinära åtgärder(konsekvenser) är en av de tre viktigaste komponenter mot mobbare

Fick ett mejl ang bloggen om Barnuppropet.

"Bra vinkling och innehåll, du skulle förutom att lyfta fram Olweus också kunna lyfta fram de tre i särklass effektivaste åtgärderna man kom fram till som effektiva mot mobbing:

"De viktigaste programkomponenterna som är förknippade med en minskning av antalet mobbare är: föräldrautbildning, ökad tillsyn av skolgårdar, disciplinära åtgärder, skolkonferenser, information till föräldrar, klassrumsregler, ledarskap i klassrummet och utbildningsvideor. Av dessa komponenter är det de tre första som tycks ha starkast effekt för att minska antalet mobbare, det vill säga föräldrautbildning, ökad tillsyn av skolgårdar och disciplinära åtgärder, men även övriga nämnda komponenter har effekt på antalet som mobbar.

Detta stärker snarare Björklunds argumentation."

Författaren har uppenbarligen läst den sk Cambridge rapporten. Härligt med så pålästa och intresserade läsare av vår blogg!/Cathrine

Trygghet och studiero i skolan eller Supernanny med skamvrå?

Barnuppropet är ett initiativ taget av Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm, docent respektive professor i pedagogik vid Karlstad universitet samt Bengt-Erik Andersson, professor emeritus, Stockholms universitet.

I uppropet skriver de att regeringen går ”i spetsen för ett hårdnat mode i sättet att möta barn och ungdomar ”. De uppmanar Jan Björklund att använda ”forskning och beprövad erfarenhet” samt insinuerar att han är på väg att åter införa skamvrån.

Hela uppropet är så allmänt och ospecifikt att jag inte förstår vilken forskning man anser att Björklund bortser ifrån. Inte heller begriper jag kopplingen mellan Nannyprogrammen i TV och Björklund. Vilka Nannyprogram? De svenska? Och vilka av de svenska? Eller de engelska med skamvrå? De står alla för helt olika människo(barn-)syn. Och i uppropet finns inte ett ord om det stora problem som mobbning och kränkningar är i våra skolor!

Björklund vill alltså införa möjligheten att stänga av elever på grundskolan i två veckor och införa kvar(för-)sittning. Detta hade varit intressant att diskutera! T ex: på vilka sätt är det negativt att stänga av riktigt aggressiva elever? Är det lämpligt att stänga av barn redan i låg- och mellanstadiet? Vilka andra åtgärder kan man rekommendera för att motverka mobbning och otrivsel? (Det är de stökiga grabbgängen som Björklund säger sig vilja komma åt).

I stället för allmänt negativt gnäll i ett barnupprop vore det bättre med en konstruktiv diskussion kring konkreta åtgärder för att komma åt stökiga skolmiljöer! För det är den krassa verkligheten för väldigt många elever och lärare. Och det finns mycket forskning att hämta om hur man bygger effektiva skolmiljöer och motverkar mobbning./Ch

PS. Fick t ex nyss reda på att professor David Farrington (Cambridge) som gjort Brås stora genomgång av antimobbningprogram anser att det effektivaste programmet hittills visar sig vara Olweus-programmet./DS

Fällande dom mot Gotlands kommun!

Gotlands kommun får betala 30 000 kr för mobbning!
Tisdagen 7 april kom domen mot Gotlands kommun (www.skolinspektionen.se/BEO) för att en av deras skolor inte gjort tillräckligt för en pojke som mobbats under 4 månader. Kommunen bestred skadeståndskravet på 40 000:- och BEO stämde då kommunen, vilket resulterade i den fällande domen.

Det är första gången en domstol prövat vilket ansvar en skola har att förebygga och förhindra kränkningar av elever enligt den nya lagen från 2006!

Vid rättegången framkom att en pojke som gick på mellanstadiet varit utsatt för verbala kränkningar, slag och sparkar och trots att skolan fått kännedom om kränkningarna inte gjorde tillräckligt för att förhindra att de upprepades. Istället upprättade skolan ett kontrakt med pojken där han själv fick ansvaret att förhindra kränkningarna.

”Domen är en signal till skolor runt om i Sverige att ta elevers uppgifter på allvar och att de är tvungna att agera, när barn och elever upplever sig utsatta för mobbning”, säger elevombudet Lars Arrhenius på Skolinspektionen. I Tingsrättens dom står det att ”åtgärderna varit ensidigt inriktade på mobbningsoffret” och att skolan istället borde ha arbetat på att skydda den mobbade mot kränkningarna.

Rektor Matti Vuorinen på Stenkyrka skola sade 9 april i tidningen Hela Gotland (www.helagotland.se) att han tycker det är fel att inte BEO arbetar mer konkret med hur skolorna ska göra i sådana här fall. ”Domen talar inte om vad man skulle ha gjort, vilket man kan tycka att barn- och elevombudsmannen skulle jobba med.”

Ett aningslöst påstående tycker jag! Det står ju mycket tydligt angivet i Skollagen att alla skolor ska arbeta förebyggande mot mobbning och kränkningar och att de ska skydda varje enskild elev. Det är bra att skolorna och kommunerna vaknar upp och nu börjar ta sitt ansvar! Det finns mycket forskning och effektiva program som ger kunskap och öppnar ögonen. Sätt igång och utbilda er skolpersonal! /Ann

Vilken nytta gör kamrat-/kompisstödjare?

2 av 3 grundskolor i Sverige har kamratstödjare! En flicka och en pojke väljs i varje klass (från årskurs 3). De här eleverna ska vara extra vaksamma mot kränkningar i den egna klassen och i skolan. Om de misstänker att någon elev blir utsatt för kränkande behandling ska de rapportera till en handledare/vuxen-stödjare som de har förtroende för. De ska ingripa när de ser att någon blivit utsatt och verka för en trivsam stämning på skolan och vara en förebild!

I Skolverkets rapport ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?” (februari 2009), har man i grupper om 4 intervjuat 111 elever i år 5 och 102 elever i år 8 i 14 skolor. De elever som intervjuades hade ofta fått utbildning av ex. Friends, där de kallas kompisstödjare.

Enligt skolverkets studie är det problematiskt av vara kamratstödjare, eftersom de ofta uppfattas som ”tjallare” och spioner och går lärarnas ärenden. ”Ska de berätta för lärarna och utsätta sina kamrater för granskning eller ska de hålla tyst och försöka ingripa själva i de konflikter som uppstår?”

I Skolverkets studie ”Barn- och elevskyddslagen i praktiken” (februari 2009), berättas hur det går till när man utser kamratstödjare. Intresserade elever får anmäla sig själva och deras status i klassen har stor betydelse för om de väljs. Skolverket ställer frågan om vilken betydelse kamratstödjarna egentligen har för att motarbeta diskriminering, trakasserier och kränkningar.

Får kamratstödjaren för stort ansvar? Är det inte personalen som ska ha det största ansvaret? I demokratisk ordning väljs de av sina klasskamrater. Men vilka väljs? De mest populära – jo, det är ju ofta så! Men om det är en olämplig elev som väljs – vad händer då?

Jag vet en flicka som varit kamratstödjare i flera år på mellanstadiet. Först kände hon sig hedrad och förväntansfull, men det dröjde över ett halvår innan hon kallades till första mötet. Sedan hände inte mycket och nu säger hon att ingen i klassen berättat något för henne och hon tycker inte mötena ger någonting.

För mig låter det som att skolan utnyttjar eleverna till det förebyggande arbetet. Sedan lämnas de lite i sticket. Och hur känns det för alla dessa ambitiösa och snälla elever att bli betraktade som tjallare? I vetenskapliga sammanhang kallas det för iatrogena effekter dvs. att en insats gör mer skada än nytta! /Ann

Lek med oss!

Nu har vi länkat till roliga lekar online. Klicka på Melanie i vänstra spalten och välj spel./Cathrine

I NY finns en särskild skola för homosexuella.

Skolfront visade 19 mars ett reportage från en gayskola i New York.

Varför verkar gay-skolor inte behövas i Sverige? Kanske finns svaret i Skolverkets omfattande rapport från februari, Diskriminerad, trakasserad, kränkt? som bl a tar upp kränkning på grund av sexuell läggning.

”Trots att de flesta av intervjupersonerna verkar betrakta heterosexualitet som naturligt och homo-, bisexualitet samt transpersoner som avvikande, finns på samma gång en önskan och vilja att diskutera frågor som rör sexuell läggning framför allt hos grundskole- och gymnasieelever. Elever som är öppet homosexuella inger också respekt hos andra elever, genom att de vågar bestrida heteronormativiteten i praktiska handlingar, s 62.”

Nu ska vi inte slå oss för bröstet. I den svenska skolan finns mycket bög- och lebbprat bland elever. I rapporten beskrivs ”bög- och lebbtest ” i en särskola. Eleverna gnuggade en sudd hårt på armen på misstänkt tjej – blödde det var hon "lebb". Killar som skrek när klasskompisar satte en glödande cigarett mot halsen var "bögar". Ungefär som häxtester på medeltiden. Den misstänkta kvinnan som kastades i ån och flöt ( i stället för att sjunka) var häxa.

Enligt rapporten kopplas bögbegreppet också till en person som framstår som feg, passiv, mesig, dum, lat, oföretagsam och ”liten”. Och, naturligtvis, förekommer ”skoj-ret” om bög. Men vem tycker det är skojigt egentligen, den retade eller den som retas?

Rapporten avslutas med orden: "Huvudmännen bär det yttersta ansvaret för att ge verksamheterna förutsättningar för att kunna bedriva ett ändamålsenligt arbete mot olika former av kränkningar. "

Det var snudd på samma ordval som Lars Arrhenius (BEO) använde när jag pratade med honom vid Brås seminarium i tisdags. Då pratade vi om hur skolorna kan finansiera höga skadestånd vid mobbning. Troligtvis är det kommunernas försäkringar som täcker den utgiften./Cathrine

Brå:s forskningsrapport om mobbning översatt till svenska!

Effectiveness to Reduce School Bullying är en omfattande systematisk forskningsgenomgång gjord av forskare från Cambridge på uppdrag av Brå, publicerad hösten 2008. Nu är denna forskningsrapport presenterad på svenska av informatör Per Alvant på Brå : Effekter av anti-mobbningsprogram- vad säger forskningen? Forskarna studerade 593 mobbningsprogram från västvärlden, valde ut 59 program med hög kvalitet och studerade till slut ingående 30. Av dessa 30 hade 13 program hämtat sina grundidéer från Olweusprogrammet!

Rapporten är den hittills största i världen som utvärderar antimobbnings-program! Forskarnas slutsats är att antimobbningsprogram är effektiva för att minska mobbning och att elever som mobbar i högre utsträckning riskerar att bli dömda för brott i högre ålder! 60% av de pojkar som mobbade under sin skoltid hade dömts för minst en kriminell handling vid 24 års ålder!

Forskarnas resultat visar att systematisk användning av antimobbningsprogram minskar andelen mobbare med 23 % och andelen mobbade med 17 %. För en skola minskar mobbningen med cirka 20 % (dvs ett medelvärde) jämfört med skolor som inte använder något evidensbaserat program. Två nordiska program nämns i forskningsöversikten: det norska Olweusprogrammet (som används av drygt 100 svenska skolor idag) och det finska KiVa (ännu ej översatt från finska).

De viktigaste programkomponenterna är för de mobbade: utbildningsvideor, disciplinära åtgärder (sanktioner, konsekvenser), arbete med kamratrelationer, föräldrautbildning, arbetsgrupper med experter samt ökad tillsyn av skolgårdar. De tre första komponenterna har starkast effekt. De viktigaste komponenterna är för de som mobbar: föräldrautbildning, ökad tillsyn av skolgårdar, disciplinära åtgärder (sanktioner, konsekvenser), skolkonferenser, information till föräldrar, klassrumsregler, ledarskap i klassrummet och utbildningsvideor.

Implementeringen är oerhört viktig! Om inte införandet av antimobbnings-programmet införs på ett riktigt sätt kan arbetet att minska mobbning misslyckas. Att föra in programmet måste få ta tid! Personalen ska arbeta för en samsyn i värderingsfrågor; många rutiner måste ses över och ändras. Tid är en framgångs-faktor enligt denna forskning! Huvudsaken är att all personal och alla elever involveras och blir engagerade.

Det centrala är enligt rapporten att skolmiljön kännetecknas av värme, positivt intresse och engagemang från alla vuxna och att det finns tydliga gränser mot oacceptabelt beteende. Hela skolan ska dessutom vara delaktig och skolan bör kartlägga förekomsten av mobbning och kränkningar med återkommande enkäter.

Att arbeta med ett antimobbningsprogram ger också andra effekter: minskad kriminalitet, ökad trygghet och bättre studiero. Enligt min erfarenhet av arbete med Olweusprogrammet är hela personalens kompetenshöjning och ledarskapsutbildning också viktiga effekter! /Ann

Brå:s nya rapport visar på sambandet mobbning-skolvåld!

Igår kom Brå:s (www.bra.se) nya rapport Grövre våld i skolan, som är mycket intressant läsning för oss i skolans värld!

Glädjande nog är grovt våld mycket ovanligt i den svenska skolan och undersökningen visar att våldet inte ökat sedan mitten av 90-talet Det våld som finns äger till största delen rum på högstadiet och leder inte till allvarliga skador och eleverna har inte skjutvapen. Men lindrigare våld i form av hot, mobbning och kränkningar ökar riskerna för att allvarligare brott kan inträffa.

Brå har dels studerat brott som begåtts mot 15- 17-åringar mellan 1984-2007. dels gjort en enkät bland skolledare samt djupintervjuer med elever, elevvårdspersonal och utbildare i kommuner. Man har också tittat på kopplingen mobbning - våld i skolan. Brå:s egen Skolundersökning om brott 1995- 2005, visar att en elev av tio (1/10) som blivit mobbad har också utsatts för våld, medan av dem som inte mobbats är det en av hundra (1/100).

Däremot har man inte hittat några tydliga samband när det gäller stora/små skolor, landbygdsskolor/storstadsskolor eller uppdelat efter social bakgrund. Men det finns en grogrund till våld på de flesta skolor med grupperingar och rangordning bland eleverna och det våld som finns utanför skolan ”spiller in i” skolan. En tredjedel av rektorerna i undersökningen hade haft någon incident under de senaste 6 månaderna. Det finns alltså en tydlig koppling mellan mobbning, skolklimat och att utsättas för skolvåld. Skolorna bör därför satsa på systematiskt arbete med förebyggande anti-mobbningsprogram,som internationella utvärderingar visar minskar mobbningen med cirka 20 %.

Sammanfattningsvis behöver varje skola:
- Systematiskt arbeta förebyggande mot mobbning och kränkningar
- Se till att varje elev har en känslomässig anknytning på skolan
- Arbeta för att goda relationer skapas mellan vuxna och elever
- Säkra kommunikationskanaler mellan alla vuxna
- Ha hög närvaro av vuxna speciellt på raster och på skolgården
- Utbilda och involvera föräldrarna i arbetet att minska mobbning
- Disciplinära åtgärder (sanktioner och konsekvenser) vid oönskat beteende
- Ett systematiskt hotbedömningsarbete lett av rektor. /Ann

Förtydligande från Per Alvant på Brå

I förmiddags var jag på Brå:s seminarium om grövre våld i skolan. Jag påpekade för Per Alvant att working with peer inte är samma sak som kamratstödjare, som det står i hans kortversion av Cambridge-rapporten (se tidigare blogg). Per höll naturligtvis med - översättningen är inte lyckad. Han ville gärna att jag förtydligade vad som menas. Själv kommer han undersöka möjligheten att rätta till i pdf-filen och i kommande tryckta upplagor. Alltså, här är full text från s 26 i Pers rapport:

"Arbete med elever som kamratstödjare. Denna komponent refererar till arbetet med att engagera elever i anti-mobbningsarbetet. Det kan innebära olika strategier som skolmedling, där elever försöker medla i mobbningskonflikter mellan andra elever. Det kan också innebära elevmentorskap, där äldre elever fungerar som mentorer för yngre elever. I många antimobbningsprogram finns också filosofin att elever inte bara ska titta på när någon blir mobbad. I stället bör eleverna på ett tydligt sätt ta avstånd från mobbningsbeteenden och erbjuda stöd till den som blir mobbad."

Vill du ha den engelska versionen, klicka här och titta på sidan 65./Cathrine

Hoppsan Brå - blev det inte fel här!

På Brå har Per Alvant gjort en kortversion av Brås egna Cambridge-rapport. Till min och Anns förvåning läser vi i Alvants version, s 17: ”De viktigaste programkomponenterna som kan kopplas till en minskning av antalet mobbade är: ”utbildningsvideor, disciplinära åtgärder, arbete med elever som kamratstödjare”…..

Hur gick det här till?

Ann och jag har läst Cambridgerapporten. Ingen stans står att läsa att kamratstödjare är en effektiv programkomponent. Däremot står det på s 72:

"The most important programme elements that were associated with a decrease in victimization were videos, disciplinary methods, work with peers (arbete med kamrater) ,..

"Work with peers" definieras på s 68 som " peer mediation, peer mentoring, peer group pressure as bystanders".

Och det är ju inte samma sak som kamratstödjare./Cathrine

Hur mycket får mobbning kosta?

Den 16 mars intervjuades Peter Östberg på Skolverket om mobbning i Kunskapskanalen. Han menade bl a att det finns kommersiella intressen i antimobbning och att skolan blir offer för den kommersen.

Nu vet vi alla att ingenting är gratis. En dator måste betalas precis som nya handbollsmål och böcker. Att vidareutbilda en lärare i specialpedagogik får kosta. Så varför skulle just utbildning om mobbning vara gratis?

Om man avstår från att satsa på ett bra och utprovat mobbningsprogram för att hålla kostnaderna nere, ska man vara nöjd då? Eller kostar det skolan något i andra änden? Barn- och elevombudsmannen har hittills krävt skadestånd för 28 mobbade barn. Det har kostat Tyresö 65 000kr (2007), Malmö 87 500kr (2008). I fem fall har skolorna gått med på förlikning.

Och då är skadestånd bara en del av den rena ekonomiska sidan av mobbningen. Hur elever mår – på kort och lång sikt – av att bli mobbade och trakasserade är en annan.

Här är några forskningsbaserade program som används i skolan. De har olika focus (stress, depression, suicid, klassrumsklimat, mobbning, våld). De har en eller flera komponenter mot mobbning eller dess följder. De är olika mycket beforskade. Du kan nu själv klicka dig vidare, jämföra och väga kostnaderna mot nyttan.

ACT, mot depression, stress, 16 timmar, 6 000/person
ART, mot aggressivitet, 3 dagar, 6 000/person
DISA, mot depression, stress, 3 + 1,5 dagar, 6 000/person
Olweus, mot mobbning, 12 dagar 47 000/person, involverar hela skolan
SET/Livskunskap, 7 dagar, 140 000/hel skola
Suicidologi, mot självmord, 2 dagar, 3 000/person.
/Cathrine

Snart april - rösta fram månadens rollspelskort!

Vilket av Lotta Ekholms fina kort känns aktuellt att jobba med i april?

Du kan välja mellan: Ny i klassen, sms-mobbning, Data-mobbning, Ensam, Slöja, I matsalen, Rasten, Mobbningsringen, Mobbningsspöket, Poäng, Får -jag -sitta- med -er?, Innan skolan, Grupparbete, Brännboll, Berätta?, Ut-tittad./Cathrine

"Vuxna tror inte ungdomar kan!" svarade Ellan, 15 år.

Jag tänker ofta på Ellans och hennes kompisars upprörda svar.

Bakgrunden var att några kuratorer tyckte DISA-kursen(KI:s evidensbaserade tjejkurs)var för svår för ungdomar. Innehållet var inte anpassat. Så jag rådfrågade tjejerna i min kurs direkt. Var den för svår?

Ungdomar är blixtsnabba – faktiskt misstänker jag att de har minst lika hög IQ och EQ som jag och Ann!

I Skolverkets utvärdering av Likabehandlingsplanerna kan man läsa att väldigt få skolor tar med eleverna i arbetet. Trots att det uttryckligen står i instruktioner att de alltid ska med!

Vilket slöseri med resurser!/Cathrine

Mobbning - en förklaring till skolskjutningen i Wittenden?

Tim Kretschmer i Wittenden kom från ordinära förhållanden. Enligt tidningarna var han från en medelklassfamilj. Men han var också mobbad, isolerad och deprimerad.


Det cirkulerar många förklaringar kring den tragiska händelsen den 12 mars. Tittar man på de senaste 25 årens skolmassakrer hittar man flera gemensamma faktorer.

De som sköt var vita medelklasskillar, ofta blyga men även välanpassade. De hade länge varit utsatta för mobbning i alla dess former. Både i USA (se nedan) och i Tyskland och Finland. Sebastian Bosse (2002, Tyskland), Matti Auvinen, ( Jokela, 2008) och nu senast Kim Kretschmer i Wittenden.

Man kan fundera över att händelserna ägt rum i länder med konservativa och auktoritära värderingar. I ett inlägg på Newsmill talas om Finlands arv från krig och machokulturen. Själv har jag kollat att Erfurt och Wittenden styrs av en stark kristdemokratisk majoritet. Och vem känner inte till Tysklands nazistiska förflutna. I USA är republikanska delstater klart överrepresenterade.

Kimmel och Mahler har undersökt 28 skolskjutningar i USA åren 1982– 2001. De fann att de som sköt var killar, medelklass, vita, blyga, välanpassade och kulturellt marginaliserade (de passade inte in t ex i en tuff idrottskultur som i Columbine). De mobbades ständigt och kallades för och beskrevs som ”homo, faggots, gay”. Obs att inga av dem var homosexuell!

Efter Columbine-massakern sa en idrottselev om Klebold och Harris: “Columbine is a clean, good place, except for those rejects, .. the whole school’s disgusted with them. . to get rid of someone, usually you tease ’em. So the whole school would call them homos.”

Kimmel / Mathew pekar på samband med ett våldsamt USA, där killar uppmuntras till våld för att visa sin manlighet. Den bevisas, befästs genom öppen homofobi mot dem som inte passar in i normen. Författarna citerar sociologen Goffmans beskrivning av den manliga normen:

”…ung, ogift, vit, heterosexuell kille som bor i norr, i stadsmiljö, protestant, fader, högskole-utbildad, heltidsarbetande, bra hy, lång, duktig i idrott. Män som inte passar in i något av detta ser sig själva som värdelösa, ofullständiga och underlägsna.”

Kimmel/Mathew diskuterar vad som tycks hjälpa (mobbade) killar att hitta strategier, särskilt mot homofobisk mobbning. De skaffar sig t ex andra vuxna ideal, alternativa, starka mansfigurer (men även kvinnor). En god vän som uppfyller manlighetsnormen, tjejkompisar och en kvinnlig partner fungerar också stärkande på killarnas identitet som män.

Många undrar om skolskjutningar kan ske även i Sverige. Jag undrar om jämlikhet och mindre grabbighet kan fungera som vaccin? Och om inte fler skolor borde göra som i Helsingborg – satsa rejält mot mobbning. /Cathrine

Anmälningarna till BEO allt för många och skadeståndskraven allt högre!

Barn- och elevombudet BEO vid Skolinspektionen ska tillvarata barns och elevers rättigheter i enlighet med lagen (Skollagen kap 14a). De företräder barnet/eleven i domstol i tvist om skadestånd. Som jag skrivit om tidigare har barnet fått en starkare ställning efter en lagändring vid årsskiftet. 

Häromdagen (2009-03-11) skrev BEO att under 2008 fick man in 514 anmälningar om kränkande behandling. I samtliga fall ansåg anmälaren att skolan inte gjort tillräckligt för att förebygga och förhindra kränkningarna. År 2006 fick man in 389 anmälningar och år 2007 525, dvs först ökade  antalet för att därefter ligga kvar på samma höga nivå. Lars Arrhenius,  Barn-och elevombudet säger: ”Vi ser bara en liten del av alla de kränkningar som sker i skolorna. Men min förhoppning är att lagen både ska öka elevernas trygghet och skolornas medvetenhet om vilka konsekvenserna blir om de inte tar sitt ansvar och motverkar kränkningar. Nu finns det sanktioner mot de skolhuvudmän som inte tar de här problemen på allvar”.   

Skolinspektionen och Barn-och elevombudet har riktat kritik mot 110 skolor i ärenden som gällde kränkande behandling sedan lagen tillkom 1 april 2006 och för 28 barn/elever av dessa  har BEO gått till domstol. De begärda skadeståndssummorna har blivit allt högre, den högsta – redovisad 19 jan 2009 – var på 280 000 kr. Det gällde en pojke som blivit särskilt allvarligt och långvarigt kränkt, vilket pågått hela pojkens skoltid. Han hade blivit utsatt för både fysiska och verbala kränkningar, blivit utfryst och misshandlad och fick uppsöka sjukhus. 

 ”Att under flera års tid utsättas för kränkningar av detta slag är helt oacceptabelt”, säger   Lars Arrhenius. 

Jag säger bara- tack och lov att lagen och BEO finns! De tycks verkligen behövas!  /Ann

Ny lagstiftning från årsskiftet stärker elevens ställning i skolan

Från 1 januari 2009 har barn- och elevskyddslagen från 1 april 2006 ersatts av den nya diskrimineringslagstiftningen. Enligt denna måste alla skolor upprätta en likabehandlingsplan varje år.

Enligt den förra lagtexten måste barnet/eleven kunna visa vid en rättegång att han/hon blivit kränkt. Men nu räcker det med att kunna visa att skolan fått kännedom om att man känner sig kränkt. Om då inte skolan gör en utredning och kan visa att de vidtagit åtgärder, kan skolan (dvs skolhuvudmannen- kommunen eller den som äger skolan) bli skadeståndsskyldig. I nya lagen har man skrivit att skolan inte får straffa en elev för att denna gjort anmälan. Då kan eleven kräva skadestånd under en period av 10 år (preskriptionstiden).

Allt detta och mer kan ni läsa om på Skolinspektionens hemsida

De nya lagtexterna finns att läsa dels i skollagens kapitel 14a och dels i diskrimineringslagen. För tillsyn av lagarna står Barn- och elevombudet (BEO) på Skolinspektionen för den förra och Diskrimineringsombudsmannen (DO) för den senare lagen. Med utgångspunkt från båda dessa lagar skriver varje skola en likabehandlingsplan.

Det blir tuffa bud för landets skolor! Min kvalificerade gissning är dock att BEO haft allt för många anmälningar från barn/elever under de senaste åren och har insett att det behövs en ”hårdare” skrivning, för att få skolorna och huvudmännen att ta sitt ansvar och arbeta mer systematiskt mot kränkning och diskriminering.

/Ann

Eleverna mer kunniga om mobbning än Skolverkets expert.

I måndags 16 mars hade Kunskapskanalen två timmar om mobbning i skolan.

Eleverna i panelen hade full koll på vad mobbning är. De var väldigt bestämda på att man inte kan samla mobbare och mobbad i samma rum och komma överens. Om mobbningen ska upphöra. Elevernas strategi var klar:

Låt inte den mobbade möta den som mobbat! Ta dem var för sig!

Ingen skolmedling här inte – det blir värre för den mobbade om inte skuldfrågan utreds.

En kille tyckte att skolan ”jobbar alldeles för lite med att förebygga. ..( det handlar) om människosyn … lära eleverna att se saken från den andres perspektiv”.

En tjej vände sig mot uttrycket "mobboffer"... ”blir som en sjukdom för den som utsatts.” Absolut! Den som blivit mobbad är utsatt - inte ett offer.

Verkligt pinsamt var Skolverkets Marie Wrethander tal om ”barnens relationsarbete” utan att uppmana de vuxna att gripa in när det går över styr. ”Suckar och miner” riktade mot vissa elever, var enligt henne inte ett aggressivt beteende. Vad kan det då vara tro?

Marie Wrethander förnekade också att det finns en maktkultur i skolan. Hon kallar det för kamratkultur… min tilltro till Skolverkets kompetens får sig en riktig törn!

Nej, nu är det dags för Skolverket att knyta den verkliga expertisen till sitt antimobbningsarbete –varför inte börja med eleverna själva! / Cathrine

Amerikansk antimobbningkampanj

I USA gjorde regeringen (HRSA) för några år sedan en stor kampanj mot mobbning i skolorna. Klicka på bilden!

Nu öppnar sig en ny värld för dig - full av elaka kattflickor, mobbade men mycket envisa hundflickor och andra människodjur! Här finns också roliga, nätbaserade lekar./Cathrine

Största satsningen på mobbning någonsin pågår i Helsingborg!

Mobbningen har minskat med 30% på sex månader på Helsingborgs mellanstadieskolor.

Ännu ett glädjande besked som visar att systematiskt förebyggande arbete mot mobbning ger resultat, har kommit från Helsingborgs kommun! Den 10 mars stod att läsa i Helsingborgs Dagblad att redan efter sex månader hade mobbningen i årskurs tre till sex i kommunens skolor reducerats med 30% från 10,4% till 7,2%. Enkäten besvarades av 3800 elever, vilket skulle innebära (min beräkning) att det nu är minst 100 färre barn som mobbas på låg- och mellanstadierna i kommunen!

Teresia Varga Fridh, samordnare

Alla 35 skolorna i kommunen har arbetat förebyggande med Olweusmodellen mot mobbning och kränkningar i ett år, berättar Teresia Varga Fridh,skolpsykolog och samordnare av Olweusprogrammet i Helsingborg. Däremot har tydligen mobbningen ökat något på högstadiet, vilket enligt Teresia kan bero på att eleverna i årskurs sju till nio först nu börjat ”reflektera över vad mobbning är och därför inte insett att de själva är utsatta”.

Enligt texten på kommunens hemsida är införandet av Olweusmedellen på alla kommunala grundskolor den ( i Sverige) största satsning mot mobbning någonsin !

Det blir spännande att fortsätta följa utvecklingen i Helsingborgs skolor!
Vilka resultat kommer man att få vid nästa mätning?
// Ann

Skolmedling- är det bra för båda parter?

10 mars 2009

Under februari har vi läst i Dagens Nyheter om att flera skolor i Stockholmstrakten fått utbildning och börjat använda skolmedling som metod för att lösa konflikter. På Söderbymalmsskolan har metoden använts i två år. Två lärare på skolan beskriver metoden som ”ett klockrent verktyg att lösa konflikter”. Robert Pettersson säger: ”Grundidén är att eleverna ska få den hjälp som behövs för att de själva ska komma fram till en lösning”.

På en annan skola- Matteusskolan i Stockholm- säger rektor Gunnar Broo: ”Det fina är att det inte handlar om att bestämma vems felet är, utan eleverna får hjälp att själva lösa konflikten”.

Jag undrar om man inte här är ute på ganska vanskliga vägar! Okej, jag förstår att det kan vara bra med spelregler när elever bråkar och råkar i konflikt med varandra och också att elevernas självförtroende kanske kan öka. Men enligt Skolverkets delrapport från oktober 2007 är denna typ av medling inte alls utvärderad!

Och det är inte lika enkelt som när man medlar vid brott. Då vet man ju vem som har gjort brottet och vem som har blivit utsatt.

I skolan kan man inte veta om parterna verkligen är jämspelta i konflikten eller om det finns fog att tro att den ena/ene har ett övertag, som efter medlingen kan bli ännu större. I så fall skulle medlingen spä på och förvärra ett övergrepp som kan ligga bakom konflikten. Vet skolorna om medlingen inte gör mer skada än nytta!

Vad tror du?
/Ann

Jan Björklund kräver att skolan endast använder evidensbaserade program mot mobbning!

Folk tycker ju lite olika om Jan Björklund. Vissa kallar honom för Björkris – ni vet det där man ska gå ut i skogen och plocka när man varit stygg. Själv uppskattar jag honom för två saker: han vill höja lärarens status och han vill ha att programmen mot mobbning i skolan ska bygga på forskning.

Skolverket har precis kommit med två rapporter om mobbning. I sitt veckobrev på fp:s hemsida, kommenterar Jan Björklund dem bl a så här

”Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Allt för många elever blir kränkta i den svenska skolan. Det är framför allt utanför lektionstid som trakasserierna förekommer - korridorer, omklädningsrum och matsalar, bortom de vuxnas insyn. Det visar två nya undersökningar från Skolverket. … I framtiden bör skolorna endast använda systematiskt utvärderade och bevisat fungerande program.”

Myndigheten för skolutveckling gjorde oktober 2007 en granskning av utvärderingar av 21 program som används bl a mot mobbning i den svenska skolan. Sorgligt nog var det bara ett som nådde nivå 3 av tre nivåer. Det var Olweus.

Först i slutet av år 2010 kommer Skolverkets slutrapport. Det känns ju lite långt dit - idag uppger ca 10 % av eleverna i grundskolan att de mobbas. Ungefär tre i varje klass... Jag hoppas att Skolverket tar till sig Jan Björklunds krav och att man snabbt levererar något vettigt!

Fast jag vet ju inte … jag håller tummarna för att Skolverket fixat en bra strategi åtminstone tills mitt första barnbarn börjar skolan!
/Cathrine

Grevegårdsskolan i Göteborg har halverat mobbningen!

I veckan har det rapporterats om stora framgångar för Grevegårdsskolan. De har halverat (!!!) mobbningen genom att aktivt arbeta mot kränkande behandling.

Skolan jobbar med Olweusmetoden och gör varje år en mobbningsenkät bland eleverna. År 2006 var det drygt 9 % av de ca 500 eleverna som uppgav att de var mobbade. Hösten 2008 var andelen mobbade elever drygt 4 %.

"Vi försöker hjälpa dem som mobbas och pratar med dem som är ensamma på rasterna" säger Joni Thomas, elev i år 9.

Alla i skolan - både personal och elever - jobbar med attityder och förhållningsssätt för att öka trivseln och förebygga mobbning.

BRA JOBBAT GREVEGÅRDSSKOLAN!