"Osynlig" - månadens kort.

Fundera i klassen på hur det kan kännas under skollunchen. Är man alltid välkommen att sitta bredvid de andra? Syns man inte eftersom "alla" verkar se rakt igenom en!

Använd frågorna för att komma igång med diskussionerna. Hur kan man göra stämningen trevligare i matsalen? Ni har säkert massor med förslag!/Cathrine

Vem går rastvakt på den virtuella skolgården?

Hundratusentals svenska barn och ungdomar chattar, mejlar och sms:ar på nätet varje dag! Friends undersökning bland 10-19-åringar hösten 2006 visade att 35% blev ibland eller ofta utsatta för kränkningar , dvs brott i form av förolämpningar och olaga hot på nätet. De vanligaste formerna skedde via chatt, e-mail, sms och msn.

Få vuxna vet vad barnen gör på nätet! ”Att släppa barnen fria på Internet är att göra dem en björntjänst” säger Per Hellqvist, ombudsman på Riksförbundet Hem och Skola och säkerhetsexpert på företaget Symantec. En jämförelse gjordes mellan 12 länder, där Sverige skiljde sig från övriga länder en hel del. De svenska ungdomarna umgås mycket mer med sina kompisar på nätet - 8,7 timmar per vecka jämfört med snittet på 5,7 timmar. Över hälften av de svenska föräldrarna uppgav att deras barn använder Internet hos en kompis, medan snittet totalt var 22% och nästan 40% av de svenska barnen uppgav att de inte hade några regler hemma för hur de använder Internet. I Australien, Tyskland och England sade omkring 85% av föräldrarna att de har koll på vad barnen gör på nätet. Svenska föräldrar hade dock kommit på sina barn med oacceptabla aktiviteter i högre grad än övriga länder. Allt detta enligt Sveriges Radio P4 Kalmar 2009-03-18 .

Det finns inget som säger att kränkningarna på nätet har bromsats upp trots alla goda krafter och text och bilder ligger kvar i evinnerliga tider. 22-åriga Veronica Skrimsjö berättade för Aftonbladet i april i år att åtta år senare ligger den kränkande texten kvar. ”Varje gång jag ser den känner jag mig liten och utsatt igen”, säger hon. När hon var fjorton upptäckte hon hatbrevet på en klasskompis sida i communityn Skunk, där det stod ”brinn i helvetet jävla subba”. Veronica kontaktade polis och Spray flera gånger men ingenting hände. (Aftonbladet skriver i en fotnot att efter reportaget fick Veronica en ursäkt av Spray och texten togs bort!)

I SvD skrev man i januari om att två mellanstadieelever blivit polisanmälda efter att ha gjort grova påhopp på sin blogg mot skolkamrater och lärare; bloggen är nu borttagen. Bosse Norgren på rikskriminalens IT-enhet säger att nätmobbning är särskilt vanligt bland flickor på mellan- och högstadiet. ”Det är ett stort problem och det finns ett stort mörkertal”, säger Bosse. Han tipsar om att vara närvarande när barnen surfar på Internet och att polisanmäla. Statens Medieråd beskriver hur man beter sig vid mobbning på nätet: svara inte på meddelanden, spara meddelandet som bevis, rapportera till någon du litar på, blockera avsändaren. Om du tror det är olagligt anmäl till polisen. Använd ex. BRIS hjälptelefon 0200-230 230.

Skolorna har inte koll på hur de ska utbilda lärare och elever om etik och säkerhet på nätet! Skolverket publicerade i april 2009 sin IT-undersökning, där man fann att endast en femtedel av Sveriges grundskolepersonal hade fått grundläggande utbildning i etik och källkritik. Likaså fann man att endast en sjättedel av lärarna arbetade med att främja god etik på nätet och att förebygga olika former av digitala kränkningar.

Har du blivit kränkt på nätet? Skriv och berätta? Hur försöker du som förälder hålla koll på barnens nätanvändning?

Läs mer om mobbning på nätet: http://www.friends.se/; http://www.surfalugnt.se/; http://www.bris.se/; http://www.skyddadittbarn.nu/; http://www.medieradet.se/. Läs också boken ”Skydda ditt barn på Internet” av Dag Öhrlund och Per Hellqvist (http://www.adlibris.com/ 99 kr) /Ann

"Kompisstödjare är bra, sålänge det fungerar som det ska."

"Som det varit för mig har det funkat bra tills man kommer upp lite i klasser och blir äldre" skriver Frida som läst Anns inlägg om Kompisstödjare den 7 april.

Läs Fridas kommentar till inlägget 7 april, om kamratstödjare. Vad behövs för att systemet med Kompisstödjare ska funka? Hur känns det att väljas till Kompisstödjare - blev du också stolt och glad som Frida? Fick du bra hjälp av de vuxna på skolan? Vilka erfarenheter har du? /Cathrine

Intressant konferens om mobbning i Helsingborg 15 - 16 juni 2009

- Träffa Dan Olweus med forskare och medarbetare från Bergen i Norge.

- Lyssna på brottsförebyggaren Jan Landström, Barn- och elevombusdmannen Lars Arrhenius samt internationella mobbningsforskare.

- Möt Olweusinstruktörerna från Kunskapsstaden Helsingborg som arbetar för nolltolerans mot mobbning i skolan.

Skynda dig och anmäl dig här!/Ann och Cathrine

Disciplinära åtgärder(konsekvenser) är en av de tre viktigaste komponenter mot mobbare

Fick ett mejl ang bloggen om Barnuppropet.

"Bra vinkling och innehåll, du skulle förutom att lyfta fram Olweus också kunna lyfta fram de tre i särklass effektivaste åtgärderna man kom fram till som effektiva mot mobbing:

"De viktigaste programkomponenterna som är förknippade med en minskning av antalet mobbare är: föräldrautbildning, ökad tillsyn av skolgårdar, disciplinära åtgärder, skolkonferenser, information till föräldrar, klassrumsregler, ledarskap i klassrummet och utbildningsvideor. Av dessa komponenter är det de tre första som tycks ha starkast effekt för att minska antalet mobbare, det vill säga föräldrautbildning, ökad tillsyn av skolgårdar och disciplinära åtgärder, men även övriga nämnda komponenter har effekt på antalet som mobbar.

Detta stärker snarare Björklunds argumentation."

Författaren har uppenbarligen läst den sk Cambridge rapporten. Härligt med så pålästa och intresserade läsare av vår blogg!/Cathrine

Trygghet och studiero i skolan eller Supernanny med skamvrå?

Barnuppropet är ett initiativ taget av Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm, docent respektive professor i pedagogik vid Karlstad universitet samt Bengt-Erik Andersson, professor emeritus, Stockholms universitet.

I uppropet skriver de att regeringen går ”i spetsen för ett hårdnat mode i sättet att möta barn och ungdomar ”. De uppmanar Jan Björklund att använda ”forskning och beprövad erfarenhet” samt insinuerar att han är på väg att åter införa skamvrån.

Hela uppropet är så allmänt och ospecifikt att jag inte förstår vilken forskning man anser att Björklund bortser ifrån. Inte heller begriper jag kopplingen mellan Nannyprogrammen i TV och Björklund. Vilka Nannyprogram? De svenska? Och vilka av de svenska? Eller de engelska med skamvrå? De står alla för helt olika människo(barn-)syn. Och i uppropet finns inte ett ord om det stora problem som mobbning och kränkningar är i våra skolor!

Björklund vill alltså införa möjligheten att stänga av elever på grundskolan i två veckor och införa kvar(för-)sittning. Detta hade varit intressant att diskutera! T ex: på vilka sätt är det negativt att stänga av riktigt aggressiva elever? Är det lämpligt att stänga av barn redan i låg- och mellanstadiet? Vilka andra åtgärder kan man rekommendera för att motverka mobbning och otrivsel? (Det är de stökiga grabbgängen som Björklund säger sig vilja komma åt).

I stället för allmänt negativt gnäll i ett barnupprop vore det bättre med en konstruktiv diskussion kring konkreta åtgärder för att komma åt stökiga skolmiljöer! För det är den krassa verkligheten för väldigt många elever och lärare. Och det finns mycket forskning att hämta om hur man bygger effektiva skolmiljöer och motverkar mobbning./Ch

PS. Fick t ex nyss reda på att professor David Farrington (Cambridge) som gjort Brås stora genomgång av antimobbningprogram anser att det effektivaste programmet hittills visar sig vara Olweus-programmet./DS

Fällande dom mot Gotlands kommun!

Gotlands kommun får betala 30 000 kr för mobbning!
Tisdagen 7 april kom domen mot Gotlands kommun (www.skolinspektionen.se/BEO) för att en av deras skolor inte gjort tillräckligt för en pojke som mobbats under 4 månader. Kommunen bestred skadeståndskravet på 40 000:- och BEO stämde då kommunen, vilket resulterade i den fällande domen.

Det är första gången en domstol prövat vilket ansvar en skola har att förebygga och förhindra kränkningar av elever enligt den nya lagen från 2006!

Vid rättegången framkom att en pojke som gick på mellanstadiet varit utsatt för verbala kränkningar, slag och sparkar och trots att skolan fått kännedom om kränkningarna inte gjorde tillräckligt för att förhindra att de upprepades. Istället upprättade skolan ett kontrakt med pojken där han själv fick ansvaret att förhindra kränkningarna.

”Domen är en signal till skolor runt om i Sverige att ta elevers uppgifter på allvar och att de är tvungna att agera, när barn och elever upplever sig utsatta för mobbning”, säger elevombudet Lars Arrhenius på Skolinspektionen. I Tingsrättens dom står det att ”åtgärderna varit ensidigt inriktade på mobbningsoffret” och att skolan istället borde ha arbetat på att skydda den mobbade mot kränkningarna.

Rektor Matti Vuorinen på Stenkyrka skola sade 9 april i tidningen Hela Gotland (www.helagotland.se) att han tycker det är fel att inte BEO arbetar mer konkret med hur skolorna ska göra i sådana här fall. ”Domen talar inte om vad man skulle ha gjort, vilket man kan tycka att barn- och elevombudsmannen skulle jobba med.”

Ett aningslöst påstående tycker jag! Det står ju mycket tydligt angivet i Skollagen att alla skolor ska arbeta förebyggande mot mobbning och kränkningar och att de ska skydda varje enskild elev. Det är bra att skolorna och kommunerna vaknar upp och nu börjar ta sitt ansvar! Det finns mycket forskning och effektiva program som ger kunskap och öppnar ögonen. Sätt igång och utbilda er skolpersonal! /Ann

Vilken nytta gör kamrat-/kompisstödjare?

2 av 3 grundskolor i Sverige har kamratstödjare! En flicka och en pojke väljs i varje klass (från årskurs 3). De här eleverna ska vara extra vaksamma mot kränkningar i den egna klassen och i skolan. Om de misstänker att någon elev blir utsatt för kränkande behandling ska de rapportera till en handledare/vuxen-stödjare som de har förtroende för. De ska ingripa när de ser att någon blivit utsatt och verka för en trivsam stämning på skolan och vara en förebild!

I Skolverkets rapport ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?” (februari 2009), har man i grupper om 4 intervjuat 111 elever i år 5 och 102 elever i år 8 i 14 skolor. De elever som intervjuades hade ofta fått utbildning av ex. Friends, där de kallas kompisstödjare.

Enligt skolverkets studie är det problematiskt av vara kamratstödjare, eftersom de ofta uppfattas som ”tjallare” och spioner och går lärarnas ärenden. ”Ska de berätta för lärarna och utsätta sina kamrater för granskning eller ska de hålla tyst och försöka ingripa själva i de konflikter som uppstår?”

I Skolverkets studie ”Barn- och elevskyddslagen i praktiken” (februari 2009), berättas hur det går till när man utser kamratstödjare. Intresserade elever får anmäla sig själva och deras status i klassen har stor betydelse för om de väljs. Skolverket ställer frågan om vilken betydelse kamratstödjarna egentligen har för att motarbeta diskriminering, trakasserier och kränkningar.

Får kamratstödjaren för stort ansvar? Är det inte personalen som ska ha det största ansvaret? I demokratisk ordning väljs de av sina klasskamrater. Men vilka väljs? De mest populära – jo, det är ju ofta så! Men om det är en olämplig elev som väljs – vad händer då?

Jag vet en flicka som varit kamratstödjare i flera år på mellanstadiet. Först kände hon sig hedrad och förväntansfull, men det dröjde över ett halvår innan hon kallades till första mötet. Sedan hände inte mycket och nu säger hon att ingen i klassen berättat något för henne och hon tycker inte mötena ger någonting.

För mig låter det som att skolan utnyttjar eleverna till det förebyggande arbetet. Sedan lämnas de lite i sticket. Och hur känns det för alla dessa ambitiösa och snälla elever att bli betraktade som tjallare? I vetenskapliga sammanhang kallas det för iatrogena effekter dvs. att en insats gör mer skada än nytta! /Ann

Lek med oss!

Nu har vi länkat till roliga lekar online. Klicka på Melanie i vänstra spalten och välj spel./Cathrine

I NY finns en särskild skola för homosexuella.

Skolfront visade 19 mars ett reportage från en gayskola i New York.

Varför verkar gay-skolor inte behövas i Sverige? Kanske finns svaret i Skolverkets omfattande rapport från februari, Diskriminerad, trakasserad, kränkt? som bl a tar upp kränkning på grund av sexuell läggning.

”Trots att de flesta av intervjupersonerna verkar betrakta heterosexualitet som naturligt och homo-, bisexualitet samt transpersoner som avvikande, finns på samma gång en önskan och vilja att diskutera frågor som rör sexuell läggning framför allt hos grundskole- och gymnasieelever. Elever som är öppet homosexuella inger också respekt hos andra elever, genom att de vågar bestrida heteronormativiteten i praktiska handlingar, s 62.”

Nu ska vi inte slå oss för bröstet. I den svenska skolan finns mycket bög- och lebbprat bland elever. I rapporten beskrivs ”bög- och lebbtest ” i en särskola. Eleverna gnuggade en sudd hårt på armen på misstänkt tjej – blödde det var hon "lebb". Killar som skrek när klasskompisar satte en glödande cigarett mot halsen var "bögar". Ungefär som häxtester på medeltiden. Den misstänkta kvinnan som kastades i ån och flöt ( i stället för att sjunka) var häxa.

Enligt rapporten kopplas bögbegreppet också till en person som framstår som feg, passiv, mesig, dum, lat, oföretagsam och ”liten”. Och, naturligtvis, förekommer ”skoj-ret” om bög. Men vem tycker det är skojigt egentligen, den retade eller den som retas?

Rapporten avslutas med orden: "Huvudmännen bär det yttersta ansvaret för att ge verksamheterna förutsättningar för att kunna bedriva ett ändamålsenligt arbete mot olika former av kränkningar. "

Det var snudd på samma ordval som Lars Arrhenius (BEO) använde när jag pratade med honom vid Brås seminarium i tisdags. Då pratade vi om hur skolorna kan finansiera höga skadestånd vid mobbning. Troligtvis är det kommunernas försäkringar som täcker den utgiften./Cathrine

Brå:s forskningsrapport om mobbning översatt till svenska!

Effectiveness to Reduce School Bullying är en omfattande systematisk forskningsgenomgång gjord av forskare från Cambridge på uppdrag av Brå, publicerad hösten 2008. Nu är denna forskningsrapport presenterad på svenska av informatör Per Alvant på Brå : Effekter av anti-mobbningsprogram- vad säger forskningen? Forskarna studerade 593 mobbningsprogram från västvärlden, valde ut 59 program med hög kvalitet och studerade till slut ingående 30. Av dessa 30 hade 13 program hämtat sina grundidéer från Olweusprogrammet!

Rapporten är den hittills största i världen som utvärderar antimobbnings-program! Forskarnas slutsats är att antimobbningsprogram är effektiva för att minska mobbning och att elever som mobbar i högre utsträckning riskerar att bli dömda för brott i högre ålder! 60% av de pojkar som mobbade under sin skoltid hade dömts för minst en kriminell handling vid 24 års ålder!

Forskarnas resultat visar att systematisk användning av antimobbningsprogram minskar andelen mobbare med 23 % och andelen mobbade med 17 %. För en skola minskar mobbningen med cirka 20 % (dvs ett medelvärde) jämfört med skolor som inte använder något evidensbaserat program. Två nordiska program nämns i forskningsöversikten: det norska Olweusprogrammet (som används av drygt 100 svenska skolor idag) och det finska KiVa (ännu ej översatt från finska).

De viktigaste programkomponenterna är för de mobbade: utbildningsvideor, disciplinära åtgärder (sanktioner, konsekvenser), arbete med kamratrelationer, föräldrautbildning, arbetsgrupper med experter samt ökad tillsyn av skolgårdar. De tre första komponenterna har starkast effekt. De viktigaste komponenterna är för de som mobbar: föräldrautbildning, ökad tillsyn av skolgårdar, disciplinära åtgärder (sanktioner, konsekvenser), skolkonferenser, information till föräldrar, klassrumsregler, ledarskap i klassrummet och utbildningsvideor.

Implementeringen är oerhört viktig! Om inte införandet av antimobbnings-programmet införs på ett riktigt sätt kan arbetet att minska mobbning misslyckas. Att föra in programmet måste få ta tid! Personalen ska arbeta för en samsyn i värderingsfrågor; många rutiner måste ses över och ändras. Tid är en framgångs-faktor enligt denna forskning! Huvudsaken är att all personal och alla elever involveras och blir engagerade.

Det centrala är enligt rapporten att skolmiljön kännetecknas av värme, positivt intresse och engagemang från alla vuxna och att det finns tydliga gränser mot oacceptabelt beteende. Hela skolan ska dessutom vara delaktig och skolan bör kartlägga förekomsten av mobbning och kränkningar med återkommande enkäter.

Att arbeta med ett antimobbningsprogram ger också andra effekter: minskad kriminalitet, ökad trygghet och bättre studiero. Enligt min erfarenhet av arbete med Olweusprogrammet är hela personalens kompetenshöjning och ledarskapsutbildning också viktiga effekter! /Ann