Hur kan man i skolan få de medagerande att agera rätt vid mobbning?

I den engelska forskningen om mobbning och kränkningar har man sedan länge uppmärksammat ”the bystanders”, dvs de medagerandes viktiga roll mer än vad som gjorts i Sverige.

Trots att den som bara tittar på när ett övergrepp mot ett annat barn äger rum, är hon eller han medagerande till det som sker. De flesta av oss har varit åskådare och förklarat det med att vi inte vill bli inblandade, att vi inte känner personerna, att vi inte vill bli skadade osv. Men ”bystanders” är inte passiva; det finns många olika roller bland dem och de bidrar definitivt till det som äger rum. Utan sina medagerande saknar mobbaren den uppmärksamhet hon/han vill ha!

Dan Olweus, den framstående psykologen i Bergen, började forska kring detta redan på 60-talet och har beskrivit rollerna i en ”mobbningsring”, vilken är en viktig del av hans program för att få elever och vuxna att förstå mekanismerna bakom mobbning, se sin egen roll och börja ta sitt ansvar.

Smith & Sharpe i England beskrev redan 1994 ”the power of the group”, dvs grupptryckets betydelse vid mobbning och i slutet av 90-talet började forskare mer detaljerat titta på vilka olika roller individerna i dessa grupper har. I Canada fann man i flera studier (1997 och 1999) bla att:

• 55% av de medagerande förstärkte mobbningen
• bland de medagerande fanns lika många flickor som pojkar
• i 75% av fallen lyckades kamrater som ingrep få slut på mobbningen

I Finland konstaterade C. Salmivalli i slutet av 90-talet att de flesta eleverna i en klass är medagerande vid en mobbningssituation. De känner mycket väl till vad som pågår och deltar ibland själva direkt eller indirekt. Vilka roller har de medagerande?

* assistenten som hjälper mobbaren, trycker ned offret, håller upp dörrar, mobbar verbalt osv

* förstärkaren som inte deltar aktivt, men skrattar med, gör gester osv

* det tysta medgivandet, den som låter mobbningen fortsätta med attityden ”jag står utanför”

* försvararen som visar medkänsla, tröstar offret och som försöker stoppa övergreppet

Det behövs en strategi på varje skola för att ändra dessa beteenden och det kan ta tid men är nödvändigt! 

På varje skola måste man arbeta förebyggande mot mobbning och utbilda personal och elever i empatisk riktning, så de blir medvetna om vilka roller de får och hur man istället bör agera. Det ska finnas klara regler vad som är ett accepterat beteende på skolan och beslut om vad som händer när man upptäcker och utreder en mobbningssituation.  Föräldrarna ska självklart alltid vara informerade. /Ann

Operatori amici - peer support - kamratstodjare

Jag bloggar fran Italien - sa glom alla punkter och cirklar over vissa bokstaver!

I Cambridge-/Farrington-rapporten framkom att peer support var en viktig och hjalpsam ingrediens vid mobbning. Det byggde bl a pa italiensk praktik och forskning, prof. Ersilia Menesini vid unversitet i Florens. Vi traffades i Viareggio idag och lunchade en bit pizza medan hon berattade om sitt program.

Forst och framst framholl hon att hennes program ar ett helt skolprogram och inbegriper arbete med hela skolan, foraldrar samt det hon kallar for "operatori amici".

Intressant att veta ar att man arbetar med klassen forst - brainstorming, diskussion kring mobbningsbegreppet mm - sedan valjs ett antal (3-4 st) kamratstodjare. De far 1-2 dagars utbildning med traning av kanslor, rollspel osv. Klassen ger dem sedan uppdrag mot mobbning att jobba med. Efter ett tag byts dessa kamratstodjare ut och nya elever far utbildning och far jobba med klimatet i klassen. Osv. Nagra utvalda larare haller i processen och stodet till dessa "operatori amici" och traffar dem regelbundet.

Vad galler de "besvarliga" elever som valjs till operatori amici har Ersilia tanken att det behovs kanske 3-4 stabila elever kring varje besvarlig (ev mobbare) elev. Men att aven de besvarliga eleverna ska in i arbetet.

Ersilia har annu inte last Farrington-rapporten men trodde att eftersom det mesta hon skriver ar pa italienska sa har bara hennes engelska rapporter "kommit med". Problemet, sager Ersilia, ar att hon maste skriva for en italiensk publik (det finns 60 milj italienare). Och den laser inte engelska, inte ens hennes egna studenter pa universitetet klarar det sarskilt bra!

Operatori verkar inte vara en quick-fix!/Cathrine

Peer-support i ett internationellt perspektiv

Kommer ni ihåg Brås stora rapport om mobbning? Peer support framhålls där som en av flera framgångsrika komponenter i arbetet mot mobbning.

Peer Support Network heter en nätbaserad tidning som publicerar artiklar i ämnet. Här är några slutsatser från en av deras senaste artikl ar(Peer Support: A Strategy to Help Bystanders Challenge School Bullying):

Förutom fördelar som förbättrad kommunikation, bättre självkänsla hos de eleverna som utbildas så skriver man att:

”It is also essential to acknowledge that in some very violent settings it may be impossible for peer supporters to have much impact (Cowie and Olafsson, 2000).”

M a o, i vissa våldsamma situationer så kan det vara omöjligt för de stödjande kamraterna att kunna inverka.

Man hänvisar även till en studie av Naylor and Cowie (1999):

.”They found that, while peer support systems do not always reduce the incidence of bullying, they can be an effective preventative measure. Above all, they reduce the negative impact of bullying on victims and make it more acceptable for them to report it.”

Enligt studien verkar mobbningen inte minska med stödjande kamrater. Däremot minskade de negativa konsekvenserna för de mobbade som fick lättare att rapportera övergreppen.

Enligt artikeln finns många positiva effekter av att utbilda stödjande kamrater i skolorna. Mobbningen verkar däremot inte bli påverkad. I en italiensk studie presenterad på samma hemsida, nämns att de utbildade eleverna inte orkade med sitt engagemang någon längre tid utan måste bytas ut efter ett tag.

En slutsats är att kamratstödjare är bra på många sätt om de utbildas rätt och får fortsatt stöd från vuxna i skolan. Däremot finns det inte så mycket stöd i artikeln för att ” peer support” ensamt skulle reducera mobbningen. Min kvalificerade gissning är att det krävs mer än så. T ex att alla vuxna i skolan involveras långsiktigt och att insatser görs på individ-, klass- och skolnivå. Och glöm inte föräldrarna! /Cathrine

stick2gether - say no2bullying

är en bra engelsk antimobbningssida. Leta så hittar du bra övningar för dina elever. Allt på engelska./Cathrine

Trumpetare på jazzklubb blev framgångsrik mobbningsforskare!

När han var 17 år vann Dan Olweus solistpris på Nalen*. Sedan erbjöds han att turnera i en jazzorkester. Det tackade han nej till – något vi är väldigt tacksamma för!

I Lärarförbundets tidskrift Pedagogiska Magasinet nr 2 2009  finns en stor intervju med Dan Olweus. Han tar där död på ryktet om att hans program mot mobbning är individinriktat.

”Faktorer som ledarskapets och gruppmekanismernas betydelse är centrala i programmet. Men ledande skol- och myndighetspersoner tycker att jag fått en alltför dominerande ställning”.

Att en person på Skolverket säger att Dan Olweus ställning som ’guru’ hämmar svensk forskning bemöter han bla med att

”…guru, ja jag har hållit på länge…Jag tror inte att man gillar att jag säger att de vuxna ska vara auktoriteter i skolan”.

Läs hela artikeln här!/Cathrine

*För den som undrar så var Nalen från mitten av 30-talet till slutet av 60-talet Stockholms, kanske Sveriges, hetaste nöjespalats. Här uppträdde alla dåtidens stora artister. /Cathrine

BEO kräver mer av södertäljeskola än bara spridda åtgärder.

Utred mobbningssituationen ordentligt och vidta kraftfulla, systematiska och långsiktiga åtgärder! Det är vad Barn- och elevombudet i april krävde att Stålhamraskolan i Södertälje skulle ha gjort för att få stopp på situationen.

Bakgrunden är att en pojke blev utsatt för långvarig mobbning utan att skolan lyckades förhindra kränkningarna. Till slut flyttade familjen och mobbningen upphörde automatiskt. Nu kräver BEO 160 000 kronor i skadestånd.

När jag läser BEO:s krav på Södertälje kommun går det upp ett liljeholmens för mig:

Akuta insatser vid mobbning kan väl aldrig göra någon skillnad! Man måste ha ett system för att utreda, åtgärda, följa upp! Och det ska vara ett långsiktigt system som ser till helheten (på både individ-, klassrums- och skolnivå.).

På Gotland bad skolan som fälldes för mobbning att BEO skulle vägleda dem. Varför frågade man inte den egna kommunen eller Skolverket om hjälp?

Skolverket har fått 40 miljoner för att jobba mot mobbning. Man erbjuder bl a kurser som ger kunskap om forskning och olika antimobbningsprogram. Men när kommer den konkreta vägledningen? Och hur ser kommunerna på sitt ansvar? Vi har nu i två år haft en lag som tvingar alla skolor att arbeta mot mobbning. Ändå uppger Skolinspektionen att 9 av 10 skolor brister i sina Likabehandlingsplaner.

Det verkar som det bara är skolinspektionen med BEO som gör aktiva och konkreta insatser för att förbättra elevernas arbetsmiljö.

Som det är nu så får nog skolorna själva göra sina planer. Jag vet att tex Rödabergsskolan i Stockholm, inspirerad av att man håller på införa Olweusprogrammet, har arbetat fram konkreta åtgärdsplaner.

Det vore intressant att ta del av flera skolors åtgärdsplaner mot mobbning. Välkomna att berätta hur ni arbetar och dela med er till kollegor ute i landet! /Catherine

Ungas kontakter med BRIS via internet ökar

Årets rapport från organisationen BRIS , som presenterades dagen före Valborg - ”Barnen, BRIS och it ” - är den 3:e rapporten från det EU-finansierade projektet ”Det unga Internet”. Projektet drivs av Medierådet i samarbete med BRIS. Syftet är att öka vuxnas kunskap om barn och ungdomars vardag på internet, datorer och mobiler.

BRIS hade under 2008 över 40 000 webbaserade kontakter med barn och ungdomar. Kontakterna skedde via mejl, chatt och BRIS Forum (diskussionsforum, plats att publicera dikter, mfl ställen) med vuxna utbildade sk jourare från BRIS. Dessutom finns en sökmotor- Röda Sidorna- där unga snabbt kan få information om den hjälp som finns där de bor.

I rapporten redovisas resultaten uppdelade efter ämnesområden; Kärleks- och kamratrelationer, Kränkningar, hot och övergrepp, Sexuellt relaterat, Psykisk ohälsa, Hantering och användning av IT och Annat.

Årets rapport redovisar betydligt fler it -relaterade kontakter än tidigare år. Ägare och ansvariga för sajter måste enligt BRIS ta ett större ansvar för att minska barn och ungdomars utsatthet på nätet. Ägarna kallar sig ofta för den nya tidens fritidsgårdar, men då måste de också se till att ungdomarna inte är destruktiva mot varandra. Föräldrarna måste lära sig att lyssna och inte ge så många pekpinnar och de måste visa respekt! Internet är för barnen oftast en andhämtningspaus. Men en avigsida finns också, då användningen av internet kan ge upphov till stress.

Inför framtiden menar Thomas Jonsland på BRIS att det helt öppna chattandet alltmer kommer att ersättas av ”nischer”, där barn och ungdomar får kontakt med en viss, trygg grupp. Rollspelen blir troligen också allt viktigare. Till sist konstaterar BRIS att hittills har man mest sökt svar på hur barn och unga använder internet. Det börjar nu bli dags att försöka ta reda på mer om varför de gör det! /Ann

Lek och lär!

Nu har jag hamnat i lekvrån medan Ann skriver de tunga inläggen!

Men det är lärorikt att surfa - här är en engelsk sida mot mobbning. Om du klickar i vår vänstra kolumn så kan du och dina elever göra egna anti-mobbningsaffischer. BullyingUK är inte programbaserat men verkar mycket bra./Cathrine

Barn- och elevombudet på besök hos Dan Olweus i Bergen!

På BEO:s blogg kan man läsa att Lars Arrhenius i förra veckan besökte Bergen i Norge. Där träffade han psykologiprofessor Dan Olweus, som i över 30 års tid forskat om skolmobbning och gjort undersökningar där mer än 40 000 elever deltagit under cirka 25 års tid. Dan Olweus kanske mest är känd för sitt antimobbnings-program som idag används över hela världen och på mer än 100 skolor i Sverige.

Lars Arrhenius ansåg att det mest intressanta med programmet var att
1) skolans hela personal får en gemensam hållning i mobbningsfrågor
2) mobbningsoffren, enligt Olweus forskning, sällan är aggressiva, retsamma eller provocerande mot sin omgivning

BEO gjorde också studiebesök på Landro skola utanför Bergen som infört Olweus-programmet och fann att
- alla vuxna var starkt engagerade i arbetet mot mobbning
- rektor prioriterade mobbningen och såg till att det fanns utrymme för personalen att arbeta med frågan
- eleverna var delaktiga
- arbetet mot mobbning var en lika naturlig del av verksamheten som matte

Det låter bra! Varför tar inte fler skolor reda på mer om Olweusprogrammet!

Vad vi förstått så är det många svenska organisationer, förutom BEO, som framhåller just Olweusprogrammet. Utöver BEO så även Centrum för folkhälsa i Stockholm(KI), BRIS och Folkhälsoinstitutet. Egentligen är det bara Skolverket som inte uttryckt sig positivt. Detta är något som vi undrar mycket över. Kanske tycker Skolverket att programmet är för ambitiöst? /Ann