Igår kom Brå:s (www.bra.se) nya rapport Grövre våld i skolan, som är mycket intressant läsning för oss i skolans värld!
Glädjande nog är grovt våld mycket ovanligt i den svenska skolan och undersökningen visar att våldet inte ökat sedan mitten av 90-talet Det våld som finns äger till största delen rum på högstadiet och leder inte till allvarliga skador och eleverna har inte skjutvapen. Men lindrigare våld i form av hot, mobbning och kränkningar ökar riskerna för att allvarligare brott kan inträffa.
Brå har dels studerat brott som begåtts mot 15- 17-åringar mellan 1984-2007. dels gjort en enkät bland skolledare samt djupintervjuer med elever, elevvårdspersonal och utbildare i kommuner. Man har också tittat på kopplingen mobbning - våld i skolan. Brå:s egen Skolundersökning om brott 1995- 2005, visar att en elev av tio (1/10) som blivit mobbad har också utsatts för våld, medan av dem som inte mobbats är det en av hundra (1/100).
Däremot har man inte hittat några tydliga samband när det gäller stora/små skolor, landbygdsskolor/storstadsskolor eller uppdelat efter social bakgrund. Men det finns en grogrund till våld på de flesta skolor med grupperingar och rangordning bland eleverna och det våld som finns utanför skolan ”spiller in i” skolan. En tredjedel av rektorerna i undersökningen hade haft någon incident under de senaste 6 månaderna. Det finns alltså en tydlig koppling mellan mobbning, skolklimat och att utsättas för skolvåld. Skolorna bör därför satsa på systematiskt arbete med förebyggande anti-mobbningsprogram,som internationella utvärderingar visar minskar mobbningen med cirka 20 %.
Sammanfattningsvis behöver varje skola:
- Systematiskt arbeta förebyggande mot mobbning och kränkningar
- Se till att varje elev har en känslomässig anknytning på skolan
- Arbeta för att goda relationer skapas mellan vuxna och elever
- Säkra kommunikationskanaler mellan alla vuxna
- Ha hög närvaro av vuxna speciellt på raster och på skolgården
- Utbilda och involvera föräldrarna i arbetet att minska mobbning
- Disciplinära åtgärder (sanktioner och konsekvenser) vid oönskat beteende
- Ett systematiskt hotbedömningsarbete lett av rektor. /Ann
tisdag 31 mars 2009
Förtydligande från Per Alvant på Brå
I förmiddags var jag på Brå:s seminarium om grövre våld i skolan. Jag påpekade för Per Alvant att working with peer inte är samma sak som kamratstödjare, som det står i hans kortversion av Cambridge-rapporten (se tidigare blogg). Per höll naturligtvis med - översättningen är inte lyckad. Han ville gärna att jag förtydligade vad som menas. Själv kommer han undersöka möjligheten att rätta till i pdf-filen och i kommande tryckta upplagor. Alltså, här är full text från s 26 i Pers rapport:
"Arbete med elever som kamratstödjare. Denna komponent refererar till arbetet med att engagera elever i anti-mobbningsarbetet. Det kan innebära olika strategier som skolmedling, där elever försöker medla i mobbningskonflikter mellan andra elever. Det kan också innebära elevmentorskap, där äldre elever fungerar som mentorer för yngre elever. I många antimobbningsprogram finns också filosofin att elever inte bara ska titta på när någon blir mobbad. I stället bör eleverna på ett tydligt sätt ta avstånd från mobbningsbeteenden och erbjuda stöd till den som blir mobbad."
Vill du ha den engelska versionen, klicka här och titta på sidan 65./Cathrine
"Arbete med elever som kamratstödjare. Denna komponent refererar till arbetet med att engagera elever i anti-mobbningsarbetet. Det kan innebära olika strategier som skolmedling, där elever försöker medla i mobbningskonflikter mellan andra elever. Det kan också innebära elevmentorskap, där äldre elever fungerar som mentorer för yngre elever. I många antimobbningsprogram finns också filosofin att elever inte bara ska titta på när någon blir mobbad. I stället bör eleverna på ett tydligt sätt ta avstånd från mobbningsbeteenden och erbjuda stöd till den som blir mobbad."
Vill du ha den engelska versionen, klicka här och titta på sidan 65./Cathrine
måndag 30 mars 2009
Hoppsan Brå - blev det inte fel här!
På Brå har Per Alvant gjort en kortversion av Brås egna Cambridge-rapport. Till min och Anns förvåning läser vi i Alvants version, s 17: ”De viktigaste programkomponenterna som kan kopplas till en minskning av antalet mobbade är: ”utbildningsvideor, disciplinära åtgärder, arbete med elever som kamratstödjare”…..
Hur gick det här till?
Ann och jag har läst Cambridgerapporten. Ingen stans står att läsa att kamratstödjare är en effektiv programkomponent. Däremot står det på s 72:
"The most important programme elements that were associated with a decrease in victimization were videos, disciplinary methods, work with peers (arbete med kamrater) ,..
"Work with peers" definieras på s 68 som " peer mediation, peer mentoring, peer group pressure as bystanders".
Och det är ju inte samma sak som kamratstödjare./Cathrine
Hur gick det här till?
Ann och jag har läst Cambridgerapporten. Ingen stans står att läsa att kamratstödjare är en effektiv programkomponent. Däremot står det på s 72:
"The most important programme elements that were associated with a decrease in victimization were videos, disciplinary methods, work with peers (arbete med kamrater) ,..
"Work with peers" definieras på s 68 som " peer mediation, peer mentoring, peer group pressure as bystanders".
Och det är ju inte samma sak som kamratstödjare./Cathrine
Hur mycket får mobbning kosta?
Den 16 mars intervjuades Peter Östberg på Skolverket om mobbning i Kunskapskanalen. Han menade bl a att det finns kommersiella intressen i antimobbning och att skolan blir offer för den kommersen.
Nu vet vi alla att ingenting är gratis. En dator måste betalas precis som nya handbollsmål och böcker. Att vidareutbilda en lärare i specialpedagogik får kosta. Så varför skulle just utbildning om mobbning vara gratis?
Om man avstår från att satsa på ett bra och utprovat mobbningsprogram för att hålla kostnaderna nere, ska man vara nöjd då? Eller kostar det skolan något i andra änden? Barn- och elevombudsmannen har hittills krävt skadestånd för 28 mobbade barn. Det har kostat Tyresö 65 000kr (2007), Malmö 87 500kr (2008). I fem fall har skolorna gått med på förlikning.
Och då är skadestånd bara en del av den rena ekonomiska sidan av mobbningen. Hur elever mår – på kort och lång sikt – av att bli mobbade och trakasserade är en annan.
Här är några forskningsbaserade program som används i skolan. De har olika focus (stress, depression, suicid, klassrumsklimat, mobbning, våld). De har en eller flera komponenter mot mobbning eller dess följder. De är olika mycket beforskade. Du kan nu själv klicka dig vidare, jämföra och väga kostnaderna mot nyttan.
ACT, mot depression, stress, 16 timmar, 6 000/person
ART, mot aggressivitet, 3 dagar, 6 000/person
DISA, mot depression, stress, 3 + 1,5 dagar, 6 000/person
Olweus, mot mobbning, 12 dagar 47 000/person, involverar hela skolan
SET/Livskunskap, 7 dagar, 140 000/hel skola
Suicidologi, mot självmord, 2 dagar, 3 000/person.
/Cathrine
Nu vet vi alla att ingenting är gratis. En dator måste betalas precis som nya handbollsmål och böcker. Att vidareutbilda en lärare i specialpedagogik får kosta. Så varför skulle just utbildning om mobbning vara gratis?
Om man avstår från att satsa på ett bra och utprovat mobbningsprogram för att hålla kostnaderna nere, ska man vara nöjd då? Eller kostar det skolan något i andra änden? Barn- och elevombudsmannen har hittills krävt skadestånd för 28 mobbade barn. Det har kostat Tyresö 65 000kr (2007), Malmö 87 500kr (2008). I fem fall har skolorna gått med på förlikning.
Och då är skadestånd bara en del av den rena ekonomiska sidan av mobbningen. Hur elever mår – på kort och lång sikt – av att bli mobbade och trakasserade är en annan.
Här är några forskningsbaserade program som används i skolan. De har olika focus (stress, depression, suicid, klassrumsklimat, mobbning, våld). De har en eller flera komponenter mot mobbning eller dess följder. De är olika mycket beforskade. Du kan nu själv klicka dig vidare, jämföra och väga kostnaderna mot nyttan.
ACT, mot depression, stress, 16 timmar, 6 000/person
ART, mot aggressivitet, 3 dagar, 6 000/person
DISA, mot depression, stress, 3 + 1,5 dagar, 6 000/person
Olweus, mot mobbning, 12 dagar 47 000/person, involverar hela skolan
SET/Livskunskap, 7 dagar, 140 000/hel skola
Suicidologi, mot självmord, 2 dagar, 3 000/person.
/Cathrine
söndag 29 mars 2009
Snart april - rösta fram månadens rollspelskort!
Vilket av Lotta Ekholms fina kort känns aktuellt att jobba med i april?
Du kan välja mellan: Ny i klassen, sms-mobbning, Data-mobbning, Ensam, Slöja, I matsalen, Rasten, Mobbningsringen, Mobbningsspöket, Poäng, Får -jag -sitta- med -er?, Innan skolan, Grupparbete, Brännboll, Berätta?, Ut-tittad./Cathrine
Du kan välja mellan: Ny i klassen, sms-mobbning, Data-mobbning, Ensam, Slöja, I matsalen, Rasten, Mobbningsringen, Mobbningsspöket, Poäng, Får -jag -sitta- med -er?, Innan skolan, Grupparbete, Brännboll, Berätta?, Ut-tittad./Cathrine
tisdag 24 mars 2009
"Vuxna tror inte ungdomar kan!" svarade Ellan, 15 år.
Jag tänker ofta på Ellans och hennes kompisars upprörda svar.
Bakgrunden var att några kuratorer tyckte DISA-kursen(KI:s evidensbaserade tjejkurs)var för svår för ungdomar. Innehållet var inte anpassat. Så jag rådfrågade tjejerna i min kurs direkt. Var den för svår?
Ungdomar är blixtsnabba – faktiskt misstänker jag att de har minst lika hög IQ och EQ som jag och Ann!
I Skolverkets utvärdering av Likabehandlingsplanerna kan man läsa att väldigt få skolor tar med eleverna i arbetet. Trots att det uttryckligen står i instruktioner att de alltid ska med!
Vilket slöseri med resurser!/Cathrine
Bakgrunden var att några kuratorer tyckte DISA-kursen(KI:s evidensbaserade tjejkurs)var för svår för ungdomar. Innehållet var inte anpassat. Så jag rådfrågade tjejerna i min kurs direkt. Var den för svår?
Ungdomar är blixtsnabba – faktiskt misstänker jag att de har minst lika hög IQ och EQ som jag och Ann!
I Skolverkets utvärdering av Likabehandlingsplanerna kan man läsa att väldigt få skolor tar med eleverna i arbetet. Trots att det uttryckligen står i instruktioner att de alltid ska med!
Vilket slöseri med resurser!/Cathrine
söndag 22 mars 2009
Mobbning - en förklaring till skolskjutningen i Wittenden?
Tim Kretschmer i Wittenden kom från ordinära förhållanden. Enligt tidningarna var han från en medelklassfamilj. Men han var också mobbad, isolerad och deprimerad.
Det cirkulerar många förklaringar kring den tragiska händelsen den 12 mars. Tittar man på de senaste 25 årens skolmassakrer hittar man flera gemensamma faktorer.
De som sköt var vita medelklasskillar, ofta blyga men även välanpassade. De hade länge varit utsatta för mobbning i alla dess former. Både i USA (se nedan) och i Tyskland och Finland. Sebastian Bosse (2002, Tyskland), Matti Auvinen, ( Jokela, 2008) och nu senast Kim Kretschmer i Wittenden.
Man kan fundera över att händelserna ägt rum i länder med konservativa och auktoritära värderingar. I ett inlägg på Newsmill talas om Finlands arv från krig och machokulturen. Själv har jag kollat att Erfurt och Wittenden styrs av en stark kristdemokratisk majoritet. Och vem känner inte till Tysklands nazistiska förflutna. I USA är republikanska delstater klart överrepresenterade.
Kimmel och Mahler har undersökt 28 skolskjutningar i USA åren 1982– 2001. De fann att de som sköt var killar, medelklass, vita, blyga, välanpassade och kulturellt marginaliserade (de passade inte in t ex i en tuff idrottskultur som i Columbine). De mobbades ständigt och kallades för och beskrevs som ”homo, faggots, gay”. Obs att inga av dem var homosexuell!
Efter Columbine-massakern sa en idrottselev om Klebold och Harris: “Columbine is a clean, good place, except for those rejects, .. the whole school’s disgusted with them. . to get rid of someone, usually you tease ’em. So the whole school would call them homos.”
Kimmel / Mathew pekar på samband med ett våldsamt USA, där killar uppmuntras till våld för att visa sin manlighet. Den bevisas, befästs genom öppen homofobi mot dem som inte passar in i normen. Författarna citerar sociologen Goffmans beskrivning av den manliga normen:
”…ung, ogift, vit, heterosexuell kille som bor i norr, i stadsmiljö, protestant, fader, högskole-utbildad, heltidsarbetande, bra hy, lång, duktig i idrott. Män som inte passar in i något av detta ser sig själva som värdelösa, ofullständiga och underlägsna.”
Kimmel/Mathew diskuterar vad som tycks hjälpa (mobbade) killar att hitta strategier, särskilt mot homofobisk mobbning. De skaffar sig t ex andra vuxna ideal, alternativa, starka mansfigurer (men även kvinnor). En god vän som uppfyller manlighetsnormen, tjejkompisar och en kvinnlig partner fungerar också stärkande på killarnas identitet som män.
Många undrar om skolskjutningar kan ske även i Sverige. Jag undrar om jämlikhet och mindre grabbighet kan fungera som vaccin? Och om inte fler skolor borde göra som i Helsingborg – satsa rejält mot mobbning. /Cathrine
Det cirkulerar många förklaringar kring den tragiska händelsen den 12 mars. Tittar man på de senaste 25 årens skolmassakrer hittar man flera gemensamma faktorer.
De som sköt var vita medelklasskillar, ofta blyga men även välanpassade. De hade länge varit utsatta för mobbning i alla dess former. Både i USA (se nedan) och i Tyskland och Finland. Sebastian Bosse (2002, Tyskland), Matti Auvinen, ( Jokela, 2008) och nu senast Kim Kretschmer i Wittenden.
Man kan fundera över att händelserna ägt rum i länder med konservativa och auktoritära värderingar. I ett inlägg på Newsmill talas om Finlands arv från krig och machokulturen. Själv har jag kollat att Erfurt och Wittenden styrs av en stark kristdemokratisk majoritet. Och vem känner inte till Tysklands nazistiska förflutna. I USA är republikanska delstater klart överrepresenterade.
Kimmel och Mahler har undersökt 28 skolskjutningar i USA åren 1982– 2001. De fann att de som sköt var killar, medelklass, vita, blyga, välanpassade och kulturellt marginaliserade (de passade inte in t ex i en tuff idrottskultur som i Columbine). De mobbades ständigt och kallades för och beskrevs som ”homo, faggots, gay”. Obs att inga av dem var homosexuell!
Efter Columbine-massakern sa en idrottselev om Klebold och Harris: “Columbine is a clean, good place, except for those rejects, .. the whole school’s disgusted with them. . to get rid of someone, usually you tease ’em. So the whole school would call them homos.”
Kimmel / Mathew pekar på samband med ett våldsamt USA, där killar uppmuntras till våld för att visa sin manlighet. Den bevisas, befästs genom öppen homofobi mot dem som inte passar in i normen. Författarna citerar sociologen Goffmans beskrivning av den manliga normen:
”…ung, ogift, vit, heterosexuell kille som bor i norr, i stadsmiljö, protestant, fader, högskole-utbildad, heltidsarbetande, bra hy, lång, duktig i idrott. Män som inte passar in i något av detta ser sig själva som värdelösa, ofullständiga och underlägsna.”
Kimmel/Mathew diskuterar vad som tycks hjälpa (mobbade) killar att hitta strategier, särskilt mot homofobisk mobbning. De skaffar sig t ex andra vuxna ideal, alternativa, starka mansfigurer (men även kvinnor). En god vän som uppfyller manlighetsnormen, tjejkompisar och en kvinnlig partner fungerar också stärkande på killarnas identitet som män.
Många undrar om skolskjutningar kan ske även i Sverige. Jag undrar om jämlikhet och mindre grabbighet kan fungera som vaccin? Och om inte fler skolor borde göra som i Helsingborg – satsa rejält mot mobbning. /Cathrine
torsdag 19 mars 2009
Anmälningarna till BEO allt för många och skadeståndskraven allt högre!
Barn- och elevombudet BEO vid Skolinspektionen ska tillvarata barns och elevers rättigheter i enlighet med lagen (Skollagen kap 14a). De företräder barnet/eleven i domstol i tvist om skadestånd. Som jag skrivit om tidigare har barnet fått en starkare ställning efter en lagändring vid årsskiftet.
Häromdagen (2009-03-11) skrev BEO att under 2008 fick man in 514 anmälningar om kränkande behandling. I samtliga fall ansåg anmälaren att skolan inte gjort tillräckligt för att förebygga och förhindra kränkningarna. År 2006 fick man in 389 anmälningar och år 2007 525, dvs först ökade antalet för att därefter ligga kvar på samma höga nivå. Lars Arrhenius, Barn-och elevombudet säger: ”Vi ser bara en liten del av alla de kränkningar som sker i skolorna. Men min förhoppning är att lagen både ska öka elevernas trygghet och skolornas medvetenhet om vilka konsekvenserna blir om de inte tar sitt ansvar och motverkar kränkningar. Nu finns det sanktioner mot de skolhuvudmän som inte tar de här problemen på allvar”.
Skolinspektionen och Barn-och elevombudet har riktat kritik mot 110 skolor i ärenden som gällde kränkande behandling sedan lagen tillkom 1 april 2006 och för 28 barn/elever av dessa har BEO gått till domstol. De begärda skadeståndssummorna har blivit allt högre, den högsta – redovisad 19 jan 2009 – var på 280 000 kr. Det gällde en pojke som blivit särskilt allvarligt och långvarigt kränkt, vilket pågått hela pojkens skoltid. Han hade blivit utsatt för både fysiska och verbala kränkningar, blivit utfryst och misshandlad och fick uppsöka sjukhus.
”Att under flera års tid utsättas för kränkningar av detta slag är helt oacceptabelt”, säger Lars Arrhenius.
Jag säger bara- tack och lov att lagen och BEO finns! De tycks verkligen behövas! /Ann
Ny lagstiftning från årsskiftet stärker elevens ställning i skolan
Från 1 januari 2009 har barn- och elevskyddslagen från 1 april 2006 ersatts av den nya diskrimineringslagstiftningen. Enligt denna måste alla skolor upprätta en likabehandlingsplan varje år.
Enligt den förra lagtexten måste barnet/eleven kunna visa vid en rättegång att han/hon blivit kränkt. Men nu räcker det med att kunna visa att skolan fått kännedom om att man känner sig kränkt. Om då inte skolan gör en utredning och kan visa att de vidtagit åtgärder, kan skolan (dvs skolhuvudmannen- kommunen eller den som äger skolan) bli skadeståndsskyldig. I nya lagen har man skrivit att skolan inte får straffa en elev för att denna gjort anmälan. Då kan eleven kräva skadestånd under en period av 10 år (preskriptionstiden).
Allt detta och mer kan ni läsa om på Skolinspektionens hemsida
De nya lagtexterna finns att läsa dels i skollagens kapitel 14a och dels i diskrimineringslagen. För tillsyn av lagarna står Barn- och elevombudet (BEO) på Skolinspektionen för den förra och Diskrimineringsombudsmannen (DO) för den senare lagen. Med utgångspunkt från båda dessa lagar skriver varje skola en likabehandlingsplan.
Det blir tuffa bud för landets skolor! Min kvalificerade gissning är dock att BEO haft allt för många anmälningar från barn/elever under de senaste åren och har insett att det behövs en ”hårdare” skrivning, för att få skolorna och huvudmännen att ta sitt ansvar och arbeta mer systematiskt mot kränkning och diskriminering.
/Ann
Enligt den förra lagtexten måste barnet/eleven kunna visa vid en rättegång att han/hon blivit kränkt. Men nu räcker det med att kunna visa att skolan fått kännedom om att man känner sig kränkt. Om då inte skolan gör en utredning och kan visa att de vidtagit åtgärder, kan skolan (dvs skolhuvudmannen- kommunen eller den som äger skolan) bli skadeståndsskyldig. I nya lagen har man skrivit att skolan inte får straffa en elev för att denna gjort anmälan. Då kan eleven kräva skadestånd under en period av 10 år (preskriptionstiden).
Allt detta och mer kan ni läsa om på Skolinspektionens hemsida
De nya lagtexterna finns att läsa dels i skollagens kapitel 14a och dels i diskrimineringslagen. För tillsyn av lagarna står Barn- och elevombudet (BEO) på Skolinspektionen för den förra och Diskrimineringsombudsmannen (DO) för den senare lagen. Med utgångspunkt från båda dessa lagar skriver varje skola en likabehandlingsplan.
Det blir tuffa bud för landets skolor! Min kvalificerade gissning är dock att BEO haft allt för många anmälningar från barn/elever under de senaste åren och har insett att det behövs en ”hårdare” skrivning, för att få skolorna och huvudmännen att ta sitt ansvar och arbeta mer systematiskt mot kränkning och diskriminering.
/Ann
onsdag 18 mars 2009
Eleverna mer kunniga om mobbning än Skolverkets expert.
I måndags 16 mars hade Kunskapskanalen två timmar om mobbning i skolan.
Eleverna i panelen hade full koll på vad mobbning är. De var väldigt bestämda på att man inte kan samla mobbare och mobbad i samma rum och komma överens. Om mobbningen ska upphöra. Elevernas strategi var klar:
Låt inte den mobbade möta den som mobbat! Ta dem var för sig!
Ingen skolmedling här inte – det blir värre för den mobbade om inte skuldfrågan utreds.
En kille tyckte att skolan ”jobbar alldeles för lite med att förebygga. ..( det handlar) om människosyn … lära eleverna att se saken från den andres perspektiv”.
En tjej vände sig mot uttrycket "mobboffer"... ”blir som en sjukdom för den som utsatts.” Absolut! Den som blivit mobbad är utsatt - inte ett offer.
Verkligt pinsamt var Skolverkets Marie Wrethander tal om ”barnens relationsarbete” utan att uppmana de vuxna att gripa in när det går över styr. ”Suckar och miner” riktade mot vissa elever, var enligt henne inte ett aggressivt beteende. Vad kan det då vara tro?
Marie Wrethander förnekade också att det finns en maktkultur i skolan. Hon kallar det för kamratkultur… min tilltro till Skolverkets kompetens får sig en riktig törn!
Nej, nu är det dags för Skolverket att knyta den verkliga expertisen till sitt antimobbningsarbete –varför inte börja med eleverna själva! / Cathrine
Eleverna i panelen hade full koll på vad mobbning är. De var väldigt bestämda på att man inte kan samla mobbare och mobbad i samma rum och komma överens. Om mobbningen ska upphöra. Elevernas strategi var klar:
Låt inte den mobbade möta den som mobbat! Ta dem var för sig!
Ingen skolmedling här inte – det blir värre för den mobbade om inte skuldfrågan utreds.
En kille tyckte att skolan ”jobbar alldeles för lite med att förebygga. ..( det handlar) om människosyn … lära eleverna att se saken från den andres perspektiv”.
En tjej vände sig mot uttrycket "mobboffer"... ”blir som en sjukdom för den som utsatts.” Absolut! Den som blivit mobbad är utsatt - inte ett offer.
Verkligt pinsamt var Skolverkets Marie Wrethander tal om ”barnens relationsarbete” utan att uppmana de vuxna att gripa in när det går över styr. ”Suckar och miner” riktade mot vissa elever, var enligt henne inte ett aggressivt beteende. Vad kan det då vara tro?
Marie Wrethander förnekade också att det finns en maktkultur i skolan. Hon kallar det för kamratkultur… min tilltro till Skolverkets kompetens får sig en riktig törn!
Nej, nu är det dags för Skolverket att knyta den verkliga expertisen till sitt antimobbningsarbete –varför inte börja med eleverna själva! / Cathrine
tisdag 17 mars 2009
Amerikansk antimobbningkampanj
måndag 16 mars 2009
Största satsningen på mobbning någonsin pågår i Helsingborg!
Mobbningen har minskat med 30% på sex månader på Helsingborgs mellanstadieskolor.
Ännu ett glädjande besked som visar att systematiskt förebyggande arbete mot mobbning ger resultat, har kommit från Helsingborgs kommun! Den 10 mars stod att läsa i Helsingborgs Dagblad att redan efter sex månader hade mobbningen i årskurs tre till sex i kommunens skolor reducerats med 30% från 10,4% till 7,2%. Enkäten besvarades av 3800 elever, vilket skulle innebära (min beräkning) att det nu är minst 100 färre barn som mobbas på låg- och mellanstadierna i kommunen!
Ännu ett glädjande besked som visar att systematiskt förebyggande arbete mot mobbning ger resultat, har kommit från Helsingborgs kommun! Den 10 mars stod att läsa i Helsingborgs Dagblad att redan efter sex månader hade mobbningen i årskurs tre till sex i kommunens skolor reducerats med 30% från 10,4% till 7,2%. Enkäten besvarades av 3800 elever, vilket skulle innebära (min beräkning) att det nu är minst 100 färre barn som mobbas på låg- och mellanstadierna i kommunen!
Teresia Varga Fridh, samordnare
Alla 35 skolorna i kommunen har arbetat förebyggande med Olweusmodellen mot mobbning och kränkningar i ett år, berättar Teresia Varga Fridh,skolpsykolog och samordnare av Olweusprogrammet i Helsingborg. Däremot har tydligen mobbningen ökat något på högstadiet, vilket enligt Teresia kan bero på att eleverna i årskurs sju till nio först nu börjat ”reflektera över vad mobbning är och därför inte insett att de själva är utsatta”.
Enligt texten på kommunens hemsida är införandet av Olweusmedellen på alla kommunala grundskolor den ( i Sverige) största satsning mot mobbning någonsin !
Det blir spännande att fortsätta följa utvecklingen i Helsingborgs skolor!
Vilka resultat kommer man att få vid nästa mätning?
// Ann
Enligt texten på kommunens hemsida är införandet av Olweusmedellen på alla kommunala grundskolor den ( i Sverige) största satsning mot mobbning någonsin !
Det blir spännande att fortsätta följa utvecklingen i Helsingborgs skolor!
Vilka resultat kommer man att få vid nästa mätning?
// Ann
tisdag 10 mars 2009
Skolmedling- är det bra för båda parter?
10 mars 2009
Under februari har vi läst i Dagens Nyheter om att flera skolor i Stockholmstrakten fått utbildning och börjat använda skolmedling som metod för att lösa konflikter. På Söderbymalmsskolan har metoden använts i två år. Två lärare på skolan beskriver metoden som ”ett klockrent verktyg att lösa konflikter”. Robert Pettersson säger: ”Grundidén är att eleverna ska få den hjälp som behövs för att de själva ska komma fram till en lösning”.
På en annan skola- Matteusskolan i Stockholm- säger rektor Gunnar Broo: ”Det fina är att det inte handlar om att bestämma vems felet är, utan eleverna får hjälp att själva lösa konflikten”.
Jag undrar om man inte här är ute på ganska vanskliga vägar! Okej, jag förstår att det kan vara bra med spelregler när elever bråkar och råkar i konflikt med varandra och också att elevernas självförtroende kanske kan öka. Men enligt Skolverkets delrapport från oktober 2007 är denna typ av medling inte alls utvärderad!
Och det är inte lika enkelt som när man medlar vid brott. Då vet man ju vem som har gjort brottet och vem som har blivit utsatt.
I skolan kan man inte veta om parterna verkligen är jämspelta i konflikten eller om det finns fog att tro att den ena/ene har ett övertag, som efter medlingen kan bli ännu större. I så fall skulle medlingen spä på och förvärra ett övergrepp som kan ligga bakom konflikten. Vet skolorna om medlingen inte gör mer skada än nytta!
Vad tror du?
/Ann
Under februari har vi läst i Dagens Nyheter om att flera skolor i Stockholmstrakten fått utbildning och börjat använda skolmedling som metod för att lösa konflikter. På Söderbymalmsskolan har metoden använts i två år. Två lärare på skolan beskriver metoden som ”ett klockrent verktyg att lösa konflikter”. Robert Pettersson säger: ”Grundidén är att eleverna ska få den hjälp som behövs för att de själva ska komma fram till en lösning”.
På en annan skola- Matteusskolan i Stockholm- säger rektor Gunnar Broo: ”Det fina är att det inte handlar om att bestämma vems felet är, utan eleverna får hjälp att själva lösa konflikten”.
Jag undrar om man inte här är ute på ganska vanskliga vägar! Okej, jag förstår att det kan vara bra med spelregler när elever bråkar och råkar i konflikt med varandra och också att elevernas självförtroende kanske kan öka. Men enligt Skolverkets delrapport från oktober 2007 är denna typ av medling inte alls utvärderad!
Och det är inte lika enkelt som när man medlar vid brott. Då vet man ju vem som har gjort brottet och vem som har blivit utsatt.
I skolan kan man inte veta om parterna verkligen är jämspelta i konflikten eller om det finns fog att tro att den ena/ene har ett övertag, som efter medlingen kan bli ännu större. I så fall skulle medlingen spä på och förvärra ett övergrepp som kan ligga bakom konflikten. Vet skolorna om medlingen inte gör mer skada än nytta!
Vad tror du?
/Ann
Jan Björklund kräver att skolan endast använder evidensbaserade program mot mobbning!
Folk tycker ju lite olika om Jan Björklund. Vissa kallar honom för Björkris – ni vet det där man ska gå ut i skogen och plocka när man varit stygg. Själv uppskattar jag honom för två saker: han vill höja lärarens status och han vill ha att programmen mot mobbning i skolan ska bygga på forskning.
Skolverket har precis kommit med två rapporter om mobbning. I sitt veckobrev på fp:s hemsida, kommenterar Jan Björklund dem bl a så här
”Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Allt för många elever blir kränkta i den svenska skolan. Det är framför allt utanför lektionstid som trakasserierna förekommer - korridorer, omklädningsrum och matsalar, bortom de vuxnas insyn. Det visar två nya undersökningar från Skolverket. … I framtiden bör skolorna endast använda systematiskt utvärderade och bevisat fungerande program.”
Myndigheten för skolutveckling gjorde oktober 2007 en granskning av utvärderingar av 21 program som används bl a mot mobbning i den svenska skolan. Sorgligt nog var det bara ett som nådde nivå 3 av tre nivåer. Det var Olweus.
Först i slutet av år 2010 kommer Skolverkets slutrapport. Det känns ju lite långt dit - idag uppger ca 10 % av eleverna i grundskolan att de mobbas. Ungefär tre i varje klass... Jag hoppas att Skolverket tar till sig Jan Björklunds krav och att man snabbt levererar något vettigt!
Fast jag vet ju inte … jag håller tummarna för att Skolverket fixat en bra strategi åtminstone tills mitt första barnbarn börjar skolan!
/Cathrine
Skolverket har precis kommit med två rapporter om mobbning. I sitt veckobrev på fp:s hemsida, kommenterar Jan Björklund dem bl a så här
”Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Allt för många elever blir kränkta i den svenska skolan. Det är framför allt utanför lektionstid som trakasserierna förekommer - korridorer, omklädningsrum och matsalar, bortom de vuxnas insyn. Det visar två nya undersökningar från Skolverket. … I framtiden bör skolorna endast använda systematiskt utvärderade och bevisat fungerande program.”
Myndigheten för skolutveckling gjorde oktober 2007 en granskning av utvärderingar av 21 program som används bl a mot mobbning i den svenska skolan. Sorgligt nog var det bara ett som nådde nivå 3 av tre nivåer. Det var Olweus.
Först i slutet av år 2010 kommer Skolverkets slutrapport. Det känns ju lite långt dit - idag uppger ca 10 % av eleverna i grundskolan att de mobbas. Ungefär tre i varje klass... Jag hoppas att Skolverket tar till sig Jan Björklunds krav och att man snabbt levererar något vettigt!
Fast jag vet ju inte … jag håller tummarna för att Skolverket fixat en bra strategi åtminstone tills mitt första barnbarn börjar skolan!
/Cathrine
lördag 7 mars 2009
Grevegårdsskolan i Göteborg har halverat mobbningen!
I veckan har det rapporterats om stora framgångar för Grevegårdsskolan. De har halverat (!!!) mobbningen genom att aktivt arbeta mot kränkande behandling.
Skolan jobbar med Olweusmetoden och gör varje år en mobbningsenkät bland eleverna. År 2006 var det drygt 9 % av de ca 500 eleverna som uppgav att de var mobbade. Hösten 2008 var andelen mobbade elever drygt 4 %.
"Vi försöker hjälpa dem som mobbas och pratar med dem som är ensamma på rasterna" säger Joni Thomas, elev i år 9.
Alla i skolan - både personal och elever - jobbar med attityder och förhållningsssätt för att öka trivseln och förebygga mobbning.
BRA JOBBAT GREVEGÅRDSSKOLAN!
Skolan jobbar med Olweusmetoden och gör varje år en mobbningsenkät bland eleverna. År 2006 var det drygt 9 % av de ca 500 eleverna som uppgav att de var mobbade. Hösten 2008 var andelen mobbade elever drygt 4 %.
"Vi försöker hjälpa dem som mobbas och pratar med dem som är ensamma på rasterna" säger Joni Thomas, elev i år 9.
Alla i skolan - både personal och elever - jobbar med attityder och förhållningsssätt för att öka trivseln och förebygga mobbning.
BRA JOBBAT GREVEGÅRDSSKOLAN!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)