BEO kräver mer av södertäljeskola än bara spridda åtgärder.

Utred mobbningssituationen ordentligt och vidta kraftfulla, systematiska och långsiktiga åtgärder! Det är vad Barn- och elevombudet i april krävde att Stålhamraskolan i Södertälje skulle ha gjort för att få stopp på situationen.

Bakgrunden är att en pojke blev utsatt för långvarig mobbning utan att skolan lyckades förhindra kränkningarna. Till slut flyttade familjen och mobbningen upphörde automatiskt. Nu kräver BEO 160 000 kronor i skadestånd.

När jag läser BEO:s krav på Södertälje kommun går det upp ett liljeholmens för mig:

Akuta insatser vid mobbning kan väl aldrig göra någon skillnad! Man måste ha ett system för att utreda, åtgärda, följa upp! Och det ska vara ett långsiktigt system som ser till helheten (på både individ-, klassrums- och skolnivå.).

På Gotland bad skolan som fälldes för mobbning att BEO skulle vägleda dem. Varför frågade man inte den egna kommunen eller Skolverket om hjälp?

Skolverket har fått 40 miljoner för att jobba mot mobbning. Man erbjuder bl a kurser som ger kunskap om forskning och olika antimobbningsprogram. Men när kommer den konkreta vägledningen? Och hur ser kommunerna på sitt ansvar? Vi har nu i två år haft en lag som tvingar alla skolor att arbeta mot mobbning. Ändå uppger Skolinspektionen att 9 av 10 skolor brister i sina Likabehandlingsplaner.

Det verkar som det bara är skolinspektionen med BEO som gör aktiva och konkreta insatser för att förbättra elevernas arbetsmiljö.

Som det är nu så får nog skolorna själva göra sina planer. Jag vet att tex Rödabergsskolan i Stockholm, inspirerad av att man håller på införa Olweusprogrammet, har arbetat fram konkreta åtgärdsplaner.

Det vore intressant att ta del av flera skolors åtgärdsplaner mot mobbning. Välkomna att berätta hur ni arbetar och dela med er till kollegor ute i landet! /Catherine